Picture
Goda råd för egomammor
Av: Mommy Mu

Vi fick ett e-mail av en mamma som hade ett förslag till inlägg på Mommy´s. Och jag tycker det är jättebra. Även om det är ironi så är det precis så här det ofta går till i verkligheten. 


Av: Anonym mamma

Lättläst handbok i hur man som mamma skall agera för barnens bästa!

Jag som mor tänkte tänkte ta mig friheten att skriva ner lite bra råd för hur mammor på bästa sätt kan agera utifrån det allra bästa ur ett barnperspektiv vid en separation. Det absolut första du skall göra – och det är viktigt – är att ta kontakt med familjerätten.

Skynda dig så att pappan inte hinner före!!, och berätta fort, gråtande (gråtandet kommer vi att ta upp särskilt då det är oerhört viktigt för att din roll som mamma skall tas på allvar) hur farlig barnets pappa är. Ta gärna till i överkant, mest för att vara säker på att få alla sympatier.

Om du känner att det finns risk för att familjerätten inte kommer att lyssna - så ljug!
Ljuga är något bra och tillsammans med tårar är det en oslagbar kombination.
Nästan inget kan gå fel. Familjerättssekreteraren kommer att lyssna och tro på dig, för det är så de jobbar. Det är det de har betalt för och har gjort i alla år, lyssnat på mamman. Har du sedan turen att få en familjerättssekreterare som har det jobbigt hemma så kan vi bara gratulera – du har gjort ett riktigt kap!

Picture
Ingen går på pappors snyfthistorier
Oroa dig inte för pappans krokodiltårar

Eftersom socialtjänsten styrs av ramlagar så är det mycket dagsformen på den du pratar med som styr dennes känslor, det kan du ha nytta av. Läs av din familjerättssekreterare, hitta den svaga punkten och använd din kunskap.
De har även betalt för att bry sig om barnen, den enda som är viktig det är just DU – barnets mamma. Tro inte på pratet om deras inställning om att pappor är så viktiga för deras barn, för det är bara en rökridå för att stå i bättre dager i andra länder.
Det är inget som i praktiken följs, så där har du som mamma inget att oroa dig för.

Se till att bli ledsen, upprörd, arg och framför allt fullständigt förkrossad varenda gång det pratas om pappan, det gör ju att barnet säger till dig som mamma att pappa är dum och det kommer att göra att du mår så mycket bättre i din övertygelse om att pappan är farlig för dig och ditt barn.

Du behöver inte oroa dig att pappan till ditt/dina barn skall få samma sympati om han blir ledsen och tårarna kommer, det kommer ändå bara ses som en snyfthistoria som ändå inte leder någonstans eftersom de på familjerätten är beredda på en sådan falsk attack från pappan. De går inte på den fasaden, för hur det än är så finns det ju inte ingen grund för dessa krokodiltårar. Mamma, du kan känna dig helt trygg.

Ställ under alla villkorsvis inte upp på samarbetssamtal med motiveringen att ”jag klarar inte av att vara i samma rum som pappan”, då slipper du.

Picture
Det är mitt barn!
Det är barnets skyldighet att du mår bra

Glöm aldrig att förbereda barnen på bästa sätt, se till att tala om vilken skitstövel pappan är, för familjerätten och tingsrätten lyssnar alltid på barnen och då är det ett bra förberedande jobb att se till att barnen säger att pappa är dum och aldrig vill träffa honom någonsin. Det är aldrig fel att vara ute i god tid.

Se absolut inte din egen del i situationen som har uppstått, utan skyll allt på pappan. Barnet kommer att ge dig positiv respons genom att likt en papegoja säga till dig att ”pappa är dum” och det kommer att göra att du mår så mycket bättre. Din självkänsla kommer stiga varenda gång du hör det, du har hjälpt ditt barn att bekräfta dig. Hur det än är så är det ju barnets skyldighet att se till att just du mår bra.

Om någon ger dig förslaget att du kanske behöver hjälp för att bearbeta det som har hänt, så slå det från dig snabbt och hårt och säg att allt är pappans fel. Du har ju faktiskt inga problem, ja förutom med pappan förstås men det är ju inte ditt fel.
Det är bättre att pappan lär sig att hålla sig undan och lämna dig ifred. För när allt kommer omkring så är det så att det är viktigt att du mår bra så att du kan utöva ditt mammaskap.

Något som är bra här, är att skapa ett mantra du kan upprepa för dig själv.
Ett förslag är att upprepa och trycka in i hjärnan att ”inget är mitt fel, inget är mitt fel, inget är mitt fel”, det är viktigt att upprepa det ofta så att det bara sitter som en smäck
Skriv gärna en lapp och sätt på kylskåpet så blir du påmind ofta. Ett annat förslag är ett annat mantra såsom ”allt är pappas fel, allt är pappas fel”, detta är menat som en hjälp för barnet. Det skall således upprepas högt och ofta i barnets närhet. Barn mår bra av att veta hur det är.

Picture
Gråt alltid
Inget vapen i universum har större kraft än en mammas tårar

Gråt alltid, en mammas tårar är rena rama krigsföringen som inte kan misslyckas framför allt hos familjerätten. Dessa tårar är mycket bättre är vilket vapen som helst.
Inget vapen i hela universum har större kraft än en mammas tårar.

Något som är mycket viktigt och som inte får glömmas bort är att absolut inte känna någon som helst empati eller sympati med ert barn, för minsta känsla att barnet mår dåligt över att inte få tycka om sin pappa måste omedelbart motas bort för annars faller allt och du kan inte göra ditt jobb som mamma bra.

Nu skall vi skriva om något mycket viktigt, det skall handla om en brottslig handling.
Det finns pappor som kidnappar sina egna barn, ja det är sant. Skulle denna katastrof hända, så polisanmäl genast. Kidnappning är förbjudet och straffbart.

Däremot så är det inga problem om du som mamma skulle vilja flytta till ett annat land och ta ditt/dina barn med dig. Kolla bara upp det landets regler och lagar, det är nämligen de som då kommer att gälla. Åter igen så kan du känna dig trygg.

Strunta fullkomligt i ert barns rätt till könsidentifikation om det är pojkar ni har, för hur det än är så kommer barnet att passa in i det samhälle många vill ha där det inte skall finnas könsroller. Utan se det som att du drar ditt strå till stacken till det nya samhället som håller på att byggas upp, du har gjort något mycket bra.

Rör inte min föräldraroll, den är min och endast min, det är nämligen jag som är mamma.Kosta vad det kosta vill, om det så är mitt eget barn som får betala.

 


Comments

Daddy
06/18/2011 04:35

Fast hon glömde det ultimata vapnet om allt annat misslyckas. Sexuella övergrepp. En anmälan räcker så kan det dröja år innan barnet får se pappan igen. Även om han är helt oskyldig, vilket han nästan alltid är. Och på den tiden hinner man göra mycket, och det bästa av allt. Man får göra det helt ifred.

Reply
ht
06/18/2011 05:00

Glöm inte kontinuitetsprincipen, den väger tyngre än alla lagar.

Reply
06/18/2011 06:15

Och om anmälan inte räcker, det går bra att manipulera barnet och därmed få barnet uppträda (helst) inför en videokamera på det värsta sättet man kan tänka sig (gärna att barnet visar hur sexuellt övergreppet har skett).
Det kan hända att det räcker gott och väll att pappan sätts ditt. Annars, ingen fara: ingen kommer att anklaga mamman för sexuellt ofredande av barn samt förfalskad bevismaterial!
Däremot måste du som mamma vid jämna mellan rum visa i smyg till barnet det som har hänt för några månader/år sedan. Barnet berättar ”sin historia” på förskolan/skolan och woops! Skolpersonalen har anmälningsplikt! Eller Hur? Återigen är pappan blåst!
Att det var just familjerätten/andra myndigheter som har uppmuntrat mamman agera på det här sättet – det är ingen som bryr sig! Det är för barnets bästa! Eller hur?

Så kan det gå ”min kära barnrättsjurist”!

Reply
whatever my name is
06/18/2011 08:30

Ironin är klockren!! En fullständig bulldozer av kränkande av barns och mänskliga rättigheter!

Reply
Susanne
06/18/2011 14:14

Ärligt talat känner jag mig besviken, vet inte vad jag väntade mig av den här bloggen, men inte var det en parodi på daddys i alla fall. Sorgligt :(

Reply
ht
06/18/2011 22:48

Susanne, jag håller inte med dig. Inläggen visar verkligheten för många barn och deras fäder, men på ett annorlunda sätt. Det som beskrivs i båda inläggen är precis det som har hänt daddys lilla dotter och som drabbar henne hårt. Detta händer runt om i världen, varje dag.

Reply
Mommy Mu
06/18/2011 23:56

@whatever my name is

Det du beskriver är precis det jag tänkte när jag läste denna texten. Barnen körs över och är helt i händerna på hur vuxna människor hanterar deras liv.

Reply
Observer
06/19/2011 07:29

Att slåss med käringar hör f-n till. De beter sig alltid som det lägsta av det lägsta, d.v.s. uppträder suicidalt gråtande när de exempelvis blivit avslöjade som lögnare eller har fel.

Då skall man uppträda "ridderligt" för att bara i nästa stund få erfara hur hon på nytt försöker slå dolken i ryggen på en.

Ett mera svekfullt släkte än käringar finns bara inte.

Reply
whatever my name is
06/19/2011 13:27

Observer, du har absolut en poäng i det du skriver!

Här står kvinnorna och säger sig vara de som barnen inte alls klarar sig utan utan papporna kan flyga och fara för de har ju mamma och då är ju allt bara i sin ordning. Mamma ska rädda barnen från allt ont och papporna ska bort som de farliga människor de är osv men hur framstår dessa mammor egentligen för sina barn i barnens ögon när de bryter ihop gång efter annan, börjar prata illa om pappan (som förut var en bra familjefar, det är ju bara det att nu när hon inte bor med honom längre så är det en annan visa) och inte klarar av det vuxna i kontakten mellan barn och pappor?
Vad visar dessa mammor sina barn?
Jo, ett konstant brölande med sprutande tårar!
Ser man då ut som någon som klarar av att vara den där starka som anser sig vara den som barnen inte alls klarar sig utan?
En hysteriskt gråtande mamma med sprutande tårar för att övertyga alla myndigheter om att ojoj, vad hon har det svårt och vad pappan är elak och så fruktansvärt dum han är och vad han minsann har gjort mot henne och barnen?

Vad är det för soc-tanter och andra tjänstemän som inte någonstans kan se igenom den här fjantiga brölteatern??

Reply
ht
06/20/2011 01:29

whatever my name is, du trycker på något som jag undrar och har undrat över i åratal.

"Vad är det för soc-tanter och andra tjänstemän som inte någonstans kan se igenom den här fjantiga brölteatern??"

Det behövs en förändring, bort med personal som inte är kompetent, in med personal som kan mer än att prestera några prov i utbildningen.
Det sitter inkompetent personal och har människors liv i sina händer. Personer som har makten att bestämma över andra människor måste ha en bättre utbildning och människokompetens än att få ett stort R och 20 av 20 rätt på ett prov. Och vad gör nämndemännen i våra domstolar? Nästan vem som helst kan sitta där och humma, tugga på pennan och halvsovande sitta där och lyssna med ett halvt öra för att sedan tycka en massa. Skandal!!

Jag tänker på Gerd M i daddys fall, det finns inte en chans att hon har lyft ett papper och läst vad det står. Hade hon någon motivering överhuvudtaget till sitt domslut. Skall det inte finnas domskäl? Är inte flickan mer värd än så?

Reply
Farbror Knut
06/28/2011 10:37

Spännande med en ny blogg där Daddy kan få andra att framföra hans ärende.
Men inte är väl någon så dum att de tror att denna larviga manual skulle vara skriven av en mamma, om än anonym?
Skulle det vara en mor som skrivit så måste hon vara rent korkad och sakna all verklighetsförankring.
Men ok, nu vet bi vilken nivå daddys revben har.
Tack för titten.

Reply



Leave a Reply