<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<!-- generator="weebly" -->
<rss version="2.0" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" >

<channel><title><![CDATA[Daddys-Sverige - Mommys Blogg]]></title><link><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/mommys-blogg.html]]></link><description><![CDATA[Mommys Blogg]]></description><pubDate>Thu, 17 May 2012 15:34:45 -0800</pubDate><generator>Weebly</generator><item><title><![CDATA[Elvis projektet]]></title><link><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/05/elvis-projektet.html]]></link><comments><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/05/elvis-projektet.html#comments]]></comments><pubDate>Thu, 17 May 2012 03:22:52 -0800</pubDate><category><![CDATA[Uncategorized]]></category><guid isPermaLink="false">http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/05/elvis-projektet.html</guid><description><![CDATA[  [...] ]]></description><content:encoded><![CDATA[<span class='imgPusher' style='float:left;height:0px'></span><span style='float:left;z-index:10;position:relative;;clear:left;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/537761.jpg" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; margin-right: 10px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;"></div></span> <div class="paragraph" style='display:block;'><strong>Jag har uppm&auml;rksammat ett viktigt projekt som heter Elvis projektet och tycker att det &auml;r dags att lyfta fram detta projekt.&nbsp;Barnpsykologen och forskaren vid Chess, Centrum f&ouml;r oj&auml;mlikhetsforskning, vid Stockholms universitet&nbsp;Malin Bergstr&ouml;m, Emma Fransson psykolog och doktorand samt Anders Hjelm l&auml;kare och psykolog&nbsp;har sammanst&auml;llt forskning som finns att tillg&aring;.&nbsp;P&aring; 80-talet bodde&nbsp;en av hundra av alla barn till skilda f&ouml;r&auml;ldrar varannan vecka hos sin mamma och pappa. Vanligast var att bo kvar med sin mamma och tr&auml;ffa pappa p&aring; helger och lov. 1998 kom en ny lag som automatiskt gjorde att f&ouml;r&auml;ldrarna fick gemensam v&aring;rdnad vid en skilsm&auml;ssa.&nbsp;Lagen gjorde att v&auml;xelvis boende &ouml;kade. I b&ouml;rjan av 2000-talet bodde drygt 17 procent barn varannan vecka hos sina f&ouml;r&auml;ldrar.<br /><span></span><br /><span></span></strong>Malin Bergstr&ouml;m ber&auml;ttar att om man tittar p&aring; den forskning som finns om helt ensamst&aring;ende f&ouml;r&auml;ldrar ser man hur enormt slitigt det &auml;r f&ouml;r ensamst&aring;ende mammor och hur psykiskt p&aring;frestande det &auml;r f&ouml;r pappor som inte f&aring;r tr&auml;ffa sina barn.&nbsp;N&auml;r Malin Bergstr&ouml;m tittade i gamla f&ouml;r&auml;ldratidningar fr&aring;n 90-talet n&auml;r&nbsp;hennes egna barn var sm&aring; s&aring;g hon hur mycket det var som handlade om pappor som tappade kontakten med sina barn och hur sm&auml;rtsamt det var. Jag kan inte l&aring;ta bli att st&auml;lla mig fr&aring;gan; Varf&ouml;r har det inte h&auml;nt mer i&nbsp;under s&aring; m&aring;nga &aring;r? Redan p&aring; 90-talet, enligt Malin Bergstr&ouml;m,&nbsp;kom den f&ouml;rsta indikationen i klarttext&nbsp;att barn m&aring;dde d&aring;ligt att mista kontakten med sin far. Borde inte detta&nbsp;uppm&auml;rksammats och tagits p&aring; allvar, det har ju trots allt g&aring;tt n&aring;gra &aring;r. Konstigt, vi kan byta hj&auml;rta p&aring; m&auml;nniskor, vi har varit p&aring; m&aring;nen, vi kan g&ouml;ra om en hel kropp mm, men vi kan inte tillgodose barnens behov av sina b&aring;da f&ouml;r&auml;ldrar. Handlar det om prioritering?<br /><span></span><br /><span></span>Malin Bergstr&ouml;m ber&auml;ttar att familjer&auml;tten brukar avr&aring;da f&ouml;r&auml;ldrar till barn under fyra &aring;r att bo v&auml;xelvis. P&aring; flera av familjer&auml;tternas hemsidor st&aring;r det&nbsp;v&auml;l uttryckt&nbsp;att familjer&auml;tten inte rekommenderar det. Det tror Malin Bergstr&ouml;m delvis bygger p&aring; en gammaldags uppfattning om att sm&aring; barn fr&auml;mst knyter an till mamman och att&nbsp;barnen d&auml;rf&ouml;r har sv&aring;rt med separationer fr&aring;n henne.&nbsp;Likas&aring; menar familjer&auml;tten att en grund till att inte rekomendera &auml;r att barnen inte skall dras in i f&ouml;r&auml;ldrarnas konflikt. Men&nbsp;i dag vet vi att barnet knyter an till b&aring;da sina f&ouml;r&auml;ldrar och att pappor numera oftast &auml;r&nbsp;lika&nbsp;n&auml;rvarande som en mamma. I egenskap av barnpsykolog tycker&nbsp;Malin Bergstr&ouml;m&nbsp;att det &auml;r konstigt att fokus inte ligger p&aring; att barnet ska bygga upp en bra relation och f&aring; en k&auml;nslom&auml;ssig tillg&aring;ng till b&aring;da sina f&ouml;r&auml;ldrar.<br /><span></span><br />Studier fr&aring;n flera andra l&auml;nder visar att &auml;ven b&aring;da f&ouml;r&auml;ldrarna m&aring;r b&auml;ttre i familjer d&auml;r barnen bor v&auml;xelvis,&nbsp;b&aring;de n&auml;r det g&auml;ller psykisk och fysisk h&auml;lsa &auml;n om barnen bara bor med mamman. Det verkar som att f&ouml;r&auml;ldrarna m&aring;r bra av att b&aring;de f&aring; vara n&auml;ra barnen och f&aring; tid f&ouml;r andra saker i livet. Jag kan personligt skriva under p&aring; det f&ouml;r jag f&aring;r tid f&ouml;r mig sj&auml;lv sk egentid och det &auml;r inte att f&ouml;rakta n&auml;r det &auml;r som det &auml;r. V&auml;xelvis boende menar vissa kritiker att det handlar om f&ouml;r&auml;ldrars behov och inte barnens.&nbsp;Men det &auml;r inte att f&ouml;rv&auml;xla med att det &auml;r och alltid kommer att vara barnens behov och inte f&ouml;r&auml;ldrarnas behov som skall st&aring; i centrum och det g&auml;ller&nbsp;utan restrektioner.&nbsp;<br />Elvisprojektet har p&aring;visat att&nbsp;barnen, efter k&auml;rnfamiljen, m&aring;r b&auml;st av v&auml;xelvis boende. Kritikerna menar att det &auml;r stressande f&ouml;r barn att tvingas flytta och inte ha en fast punkt i tillvaron. Men&nbsp;det har motbevisats av personerna bakom Elvisprojektet. Jag har sj&auml;lv&nbsp;tillh&ouml;rt just dessa kritiker som har menat att v&auml;xelvis boende skapar stress genom att barnen k&auml;nner att dom inte&nbsp;har en fast tillvaro och att det kan skapa en identitetskris i ung &aring;lder och att det skall komma att p&aring;verka barnen negativt, men jag har omv&auml;rderat.</div> <hr style='clear:both;visibility:hidden;width:100%;'></hr>  <span class='imgPusher' style='float:right;height:0px'></span><span style='float:right;z-index:10;position:relative;;clear:right;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/3585869.jpg" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; margin-right: 0px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;"></div></span> <div class="paragraph" style='display:block;'><strong><font size="3">Elvisprojektet i media;</font><br /><span></span><br /><span></span></strong>"Barn som tvingas flytta mellan tv&aring; hem verkar m&aring; b&auml;ttre &auml;n barn som bor p&aring;&nbsp;heltid hos en f&ouml;r&auml;lder. Det visar en unders&ouml;kning d&auml;r 172 000 sj&auml;tte och&nbsp;niondeklassare svarat p&aring; fr&aring;gor. En halv miljon barn har f&ouml;r&auml;ldrar som &auml;r&nbsp;skilda, och av dem &auml;r det 140 000 som bor v&auml;xelvis hos mamma och pappa, barn som&nbsp; st&auml;ndigt flyttar mellan sina f&ouml;r&auml;ldrar. Den h&auml;r gruppen barn har v&auml;xt kraftigt&nbsp; sen lagen om delad v&aring;rdnad tr&auml;dde i kraft 1998. Var tionde ton&aring;ring pendlar p&aring; det h&auml;r s&auml;ttet. <strong>Malin Bergstr&ouml;m</strong>, barnpsykolog och forskare vid&nbsp; Centrum f&ouml;r oj&auml;mlikhetsforskning, CHESS, Stockholms universitet och <strong>Ebba&nbsp; Lerneby</strong> 14 &aring;r medverkar. <em>16-timmen"<br /><span></span></em><br /><span></span><a title="" href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&amp;artikel=5017702"><em>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&amp;artikel=5017702</em></a><br /><span></span><br /><span></span><em>"UPPSALA. Unga som bor v&auml;xelvis hos b&aring;de mamman och pappan m&aring;r b&auml;ttre &auml;n unga som bor med bara en f&ouml;r&auml;lder, enligt en ny studie.<br /><span></span><br /><span></span>- Att ha tv&aring; n&auml;ra relationer &auml;v v&auml;rt mycket, s&auml;ger forskaren Malin Bergstr&ouml;m.<br /></em><span><br /><em>Misstankar har funnits om att barn och unga far illa av att flytta mellan sina separerade f&ouml;r&auml;ldrar. Men enligt studien vid Karolinska institutet&nbsp;tycks detta inte p&aring;verka dom s&auml;rskilt negativt.<br /><span></span><br /><span></span>- Generellt verkar det som att det &auml;r b&auml;st att f&aring; ha en vardag hos b&aring;da f&ouml;r&auml;ldrarna. Det handlar om resurser, men ocks&aring; om att f&ouml;r&auml;ldrar med delad v&aring;rdnad ofta m&aring;r b&auml;ttre, s&auml;ger forskaren Malin Bergstr&ouml;m.<br /><span></span><br />Studien grundar sig p&aring; en enk&auml;tunders&ouml;kning med 172 000 elever i grundskolans &aring;rskurs sex och nio, skriver Uppsala Nya Tidning. &Ouml;verlag m&aring;r unga till separerade f&ouml;r&auml;ldrar n&aring;got s&auml;mre &auml;n unga i k&auml;rnfamiljer. Men skillnaderna &auml;r sm&aring;. Exempelvis uppgav var tionde barn i k&auml;rnfamilj och vart &aring;ttonde med v&auml;xelvis boende att dom inte trivdes i skolan, mot vart femte som bor bara med ena f&ouml;r&auml;ldern. Var det g&auml;llde kompisarna var barnen i v&auml;xelvis boende n&auml;stan lika n&ouml;jda som de i en k&auml;rnfamilj.<br /><span></span><br />- N&auml;r vi tittade p&aring; psykosomatiska problem som huvusv&auml;rk och ont i magen s&aring;g vi samma m&ouml;nster, s&auml;ger Malin Bergstr&ouml;m.<br />&nbsp;<br /><span></span>V&auml;xelvis boende har &ouml;kat kraftigt sedan 1980-talet. D&aring; bodde knappt tv&aring; procent av barn till separerade f&ouml;r&auml;ldrar v&auml;xelvis,&nbsp;i dag &auml;r siffran var tredje."<br /><span></span><br /><span></span></em><a title="" href="http://www.expressen.se/nyheter/vaxelvis-boende-inte-daligt-for-unga/"><em>http://www.expressen.se/nyheter/vaxelvis-boende-inte-daligt-for-unga/</em></a><br /><span></span><br /><strong>P&aring; Elvis Projektets sida p&aring; Facebook st&aring;r det s&aring; h&auml;r;<br /><span></span></strong>"Lill-Elvis &auml;r snart f&auml;rdigintervjuad. Vi vill dock g&auml;rna prata med n&aring;gra pappor till. Vill du eller n&aring;n kompis med barn under 4 som bor v&auml;xelvis bli intervjuad en timme s&aring; skicka ett meddelande! Mer info p&aring; <a title="" href="http://www.chess.su.se/elvis" target="_blank">www.chess.su.se/elvis</a><br /><span></span><br /><span></span><strong>L&auml;s mer om Elvisprojektet h&auml;r;</strong><br /><span></span><a title="" href="http://www.chess.su.se/research/projects/elvis-projektet">http://www.chess.su.se/research/projects/elvis-projektet</a><br /><br /><span><strong>Tv4 play;</strong><br /><a href="http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=barnen_mar_bast_efter_skilsmassan&amp;videoid=2189278">http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=barnen_mar_bast_efter_skilsmassan&amp;videoid=2189278</a></span></span></div> <hr style='clear:both;visibility:hidden;width:100%;'></hr>]]></content:encoded></item><item><title><![CDATA[Vad hände egentligen - Donia.]]></title><link><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/05/vad-hnde-egentligen-donia.html]]></link><comments><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/05/vad-hnde-egentligen-donia.html#comments]]></comments><pubDate>Tue, 01 May 2012 05:08:46 -0800</pubDate><category><![CDATA[Uncategorized]]></category><guid isPermaLink="false">http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/05/vad-hnde-egentligen-donia.html</guid><description><![CDATA[  [...] ]]></description><content:encoded><![CDATA[<span class='imgPusher' style='float:left;height:0px'></span><span style='float:left;z-index:10;position:relative;;clear:left;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/4568504.jpg" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; margin-right: 10px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;"></div></span> <div class="paragraph" style='display:block;'><strong>En liten 15 &aring;rig tjej dog ensam. Alldeles ensammast i v&auml;rlden n&auml;r hon som mest beh&ouml;vde vara omgiven av m&auml;nniskor hon &auml;lskar och blev &auml;lskad av. Nej, ist&auml;llet behandlades hon som en sopp&aring;se som luktade illa. Helt &ouml;vergiven dog hon. Nu m&aring;ste vi alla uppm&auml;rksamma detta fallet, det f&aring;r inte h&auml;nda igen. Nu f&aring;r det vara nog, stopp!! Jag b&ouml;rjar med att citera en artikel av Ann Sk&aring;ner och jag kommer att l&ouml;pande uppdatera detta inl&auml;gg, g&auml;rna med er hj&auml;lp. Nu skall vi h&ouml;ras och det h&ouml;gt.<br /><span></span><br /><span></span>"</strong><em>Donia 16 dog av k&ouml;rtelfeber. Hon l&aring;g ensam i mer &auml;n tio timmar utan att n&aring;gon s&aring;g till henne. Familjehemmet trodde hon tjurade&nbsp; och g&ouml;mde sig p&aring; rummet. Det &auml;r en komplicerad historia som i vissa fall kan misst&auml;nkas f&ouml;r vanv&aring;rd i andra fall f&ouml;r bristande tillsyn. Men det &auml;r ett fall som utl&ouml;st en FB reaktion utan dess like. P&aring; alla sidor om kritik mot socialtj&auml;nsten, LVU etc haglar haten mot familjehem och socialtj&auml;nsten. Namn h&auml;ngs ut liksom bilder. Jag har en bakgrund i fallet Donia, jag litar p&aring; s&aring;v&auml;l mammans som systerns ber&auml;ttelse och redog&ouml;relser. Men jag efterlyser myndigheter och familjehemmets reaktioner. Visserligen &auml;r det helg, men fallet &auml;r s&aring; graverande att n&aring;gon fr&aring;n myndighetssidan borde g&aring;tt ut och sagt n&aring;got.<br /><span></span><br />Nu sl&auml;pper man fr&aring;gan fri, d&auml;r hat och h&auml;mnd frodas vilket g&ouml;r det sv&aring;rare den dag myndigheterna tar bladet fr&aring;n munnen. Jag vill utifr&aring;n inte minst Socialaktion Nu tro att det finns en motr&ouml;relse ocks&aring; inom den sociala sektorn, jag vill tro att Nu Bryter Vi Tystnaden &auml;r tecken p&aring; att ocks&aring; m&auml;nniskor som arbetar inom socialtj&auml;nsten b&ouml;rjar k&auml;nna att det m&aring;ste till en f&ouml;r&auml;ndring. Idag &auml;r det 1 maj, dagen d&aring; de flesta partier fr&aring;n mitten till v&auml;nster g&aring;r ut o demonstrerar. Vi demonstrerar mot arbetsl&ouml;shet och ett or&auml;ttvist samh&auml;lle som byggts upp under n&aring;gra &aring;r. Men vi borde ocks&aring; ha utrymme f&ouml;r att demonstrera mot sociala villkor som blir allt mer sv&aring;ra &ndash; inte minst n&auml;r det g&auml;ller hur socialtj&auml;nsten undermineras i sitt arbete. F&ouml;r m&aring;nga av dem som drabbas idag fr&aring;n arbetsl&ouml;sa till familjer vars barn omh&auml;ndertas av olika sk&auml;l, har en sak gemensam. Vi har en social sektor som allt mer b&ouml;rjar likna ett sopnedkast. D&auml;r de anst&auml;llda k&auml;nner allt mindre gl&auml;dje, allt mindre entusiasm. Inte f&ouml;r att de saknar viljan utan f&ouml;r att de saknar resurserna att ge m&auml;nniskor det som beh&ouml;vs.<br /><span></span><br />Vi &auml;r f&aring; som sl&aring;ss &ouml;ppet i spalterna mot sociala missf&ouml;rh&aring;llanden inom myndigheterna, jag f&ouml;rst&aring;r det ocks&aring; eftersom det knappast &auml;r en merit att st&auml;ndigt vara kritisk och lyfta fr&aring;gor som etablissemanget helst vill tiga ihj&auml;l. V&aring;r arbetsmarknad blir ju inte s&auml;rskilt vidgad och antingen s&aring; tiger man och ser p&aring; eller ocks&aring; f&aring;r man k&ouml;pa att yttrandefrihet &auml;r detsamma som att vara kvar i arbetsl&ouml;shet eller utan uppdrag.<br /><span></span><br />Men jag har en bakgrund som barnhemsbarn, jag kan aldrig tiga s&aring; l&auml;nge ett enda barn far illa. I Sverige eller &ouml;vriga v&auml;lf&auml;rdsv&auml;rlden. Jag kan inte tiga n&auml;r m&auml;nniskor flyr fr&aring;n Sverige f&ouml;r att samh&auml;llet hotar ta deras barn, eller n&auml;r barn som Donia d&ouml;r under tveksamma f&ouml;rh&aring;llanden i sitt familjehem. Inom grupp politiskt i samh&auml;llet som jag tillh&ouml;r hade jag &ouml;nskat att det fanns n&aring;got som ocks&aring; hette human empati, allts&aring; f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r att ocks&aring; fr&aring;gor kring barn och ungdomars villkor som f&aring;r Samh&auml;llet som f&ouml;r&auml;ldrar skulle engagera. Min &ouml;nskan idag &auml;r att Donias d&ouml;d inte f&aring;r bli meningsl&ouml;s och gl&ouml;mmas bort i en form av olycksfall i arbetet, ett case mindre hos socialf&ouml;rvaltningen i Trelleborg. Min &ouml;nskan &auml;r Donias d&ouml;d m&aring;ste intensifiera krafter f&ouml;r en b&auml;ttre och mer kontrollerad social- och familjehemsv&aring;rd.<br /><span></span><br />Vi &auml;r skyldig familjen och Donia detta. I annat fall vart skall de utsatta och utan makt i s&aring; fall v&auml;nda sig."<br /><span></span></em><br /><span></span><a title="" href="http://socialaktion.nu/fallet-donia-kraver-en-ordentlig-utredning/"><strong>http://socialaktion.nu/fallet-donia-kraver-en-ordentlig-utredning/</strong></a><br /><span></span><br /><span></span></div> <hr style='clear:both;visibility:hidden;width:100%;'></hr>]]></content:encoded></item><item><title><![CDATA[Nu går skam på torra land!]]></title><link><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/04/nu-gr-skam-p-torra-land.html]]></link><comments><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/04/nu-gr-skam-p-torra-land.html#comments]]></comments><pubDate>Wed, 25 Apr 2012 04:54:51 -0800</pubDate><category><![CDATA[Uncategorized]]></category><guid isPermaLink="false">http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/04/nu-gr-skam-p-torra-land.html</guid><description><![CDATA[  [...] ]]></description><content:encoded><![CDATA[<span class='imgPusher' style='float:left;height:0px'></span><span style='float:left;z-index:10;position:relative;;clear:left;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/5102902.png" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; margin-right: 10px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;"></div></span> <div class="paragraph" style='display:block;'><strong>Nu &auml;r jag faktiskt irriterad. H&ouml;rde p&aring; radion i dag att det nu satsas miljoner, n&auml;rmare best&auml;mt 13 miljoner kronor,&nbsp;igen p&aring; v&aring;ld i n&auml;ra relationer. Ja men det l&aring;ter v&auml;l j&auml;ttebra tycker m&aring;nga och visst, det &auml;r det. Det skulle satsas pengar i ett m&aring;ng&aring;rigt projekt d&auml;r Beatrice Ask &auml;r j&auml;tteglad och Angela Beausang, ROKS, gnuggar h&auml;nderna och uttrycker sin &ouml;nskan att ROKS f&aring;r vara delaktig. Carin G&ouml;tblad skall vara samordnare och k&auml;nner sig hedrad &ouml;ver uppdraget. Det skall avhandlas v&aring;ld mot kvinnor och barn samt hedersrelaterat v&aring;ld.</strong> <br /><span></span><br /><span></span>Jag &auml;r fullst&auml;ndigt med p&aring; att detta &auml;r j&auml;ttebra.&nbsp;Men inte en g&aring;ng h&ouml;rde jag om kvinnors v&aring;ld mot m&auml;n. Skulle tex inte barnen fara lika illa av att bli utsatta av v&aring;ld fr&aring;n en mamma som av en pappa? Skulle barnen fara mindre illa av att bevittna v&aring;ld som utf&ouml;rs av en mamma mot deras pappa? Vad handlar det om egentligen?<br /><span></span><br /><span></span>Angela Beausang g&ouml;r ett helt fantastiskt uttalande; ""Beatrice Ask lovade h&auml;romveckan att ta tag i Rikspolisstyrelsen och se till att polisen g&ouml;r sitt jobb och f&ouml;ljer med hotade kvinnor som beh&ouml;ver h&auml;mta sina tillh&ouml;righeter i hemmet. Om det h&ouml;rde vi inget i dag", skriver ordf&ouml;rande Angela Beausang i ett pressmeddelande."&Ouml;verlag hade vi f&ouml;rv&auml;ntat oss n&aring;got mer radikalt fr&aring;n regeringen" skriver hon."<br /><span></span><br />Det &auml;r inte det att jag inte&nbsp;f&ouml;rst&aring;r att&nbsp;hennes engagemang ligger&nbsp;hos kvinnorna. D&auml;remot p&aring;st&aring;r jag att engagemanget inte ligger hos barnens b&auml;sta, vilket hon p&aring;st&aring;r att det g&ouml;r.&nbsp;Det kan jag p&aring;st&aring; d&aring; hon tydligt i alla tider har&nbsp;visat att hon sl&aring;r fr&aring;n sig kvinnors v&aring;ld mot m&auml;n och barn.&nbsp;Uttalandet g&ouml;r hon d&auml;r det syftas till v&aring;ld i n&auml;ra relationer,&nbsp;vad det nu betyder.<br /><span></span><br /><span></span>Jag &auml;r glad att det skall satsas tid, engagemang och&nbsp;pengar till hedersrelaterat v&aring;ld. Det skall under inga omst&auml;ndigheter&nbsp;utf&ouml;ras i Sverige, helst inte n&aring;gonstans. Men en fr&aring;ga som klistrar sig fast &auml;r, hade v&aring;ldet varit mestadels riktat mot m&auml;n, hade det varit lika intressant d&aring;?<br /><span></span><br /><span></span>Varf&ouml;r &auml;r inte alla barn lika v&auml;rda i dagens Sverige?<br /><span></span><br /><span></span><br /><span></span><br /><span></span><br /><span></span><br /><span></span>&nbsp;</div> <hr style='clear:both;visibility:hidden;width:100%;'></hr>]]></content:encoded></item><item><title><![CDATA[Vilsen själ]]></title><link><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/04/vilsen-sjl.html]]></link><comments><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/04/vilsen-sjl.html#comments]]></comments><pubDate>Tue, 17 Apr 2012 04:50:15 -0800</pubDate><category><![CDATA[Uncategorized]]></category><guid isPermaLink="false">http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/04/vilsen-sjl.html</guid><description><![CDATA[Framtiden till förmån f [...] ]]></description><content:encoded><![CDATA[<span class='imgPusher' style='float:left;height:0px'></span><span style='float:left;z-index:10;position:relative;;clear:left;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/8469427.jpg" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; margin-right: 10px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;">Framtiden till f&ouml;rm&aring;n f&ouml;r d&aring;tiden</div></span> <div class="paragraph" style='display:block;'><strong>Jag t&auml;nker h&aring;lla mig kvar vid &auml;mnet separation d&aring; jag tror att det &auml;r d&auml;r allt startar f&ouml;r hur barnen kommer att uppleva separationen genom hur vi vuxna hanterar det. Jag hittade en text jag tycker beskriver det s&aring; bra och v&auml;ljer att l&auml;gga in hela texten rakt upp och ner.<br><span></span><br><span></span><font size="3">Separation<br></font></strong> I en separation kommer du i kontakt med k&auml;nslor fr&aring;n dina tidigare&nbsp;separationer. Dessa k&auml;nslor f&auml;rgar upplevelsen av den nuvarande separationen. Om&nbsp; du som barn k&auml;nde dig trygg eller otrygg spelar en stor roll i hur du som vuxen&nbsp;klarar av en separation.<br>&nbsp; <br>Kanske &ouml;verv&auml;ger du eller &auml;r mitt i en separation (eller n&aring;gon n&auml;rst&aring;ende),&nbsp;eftersom du l&auml;ser detta. Kanske &auml;r det l&auml;nge sedan du separerade och andra s&auml;ger till dig att&nbsp; g&aring; vidare men du kommer ingen vart&hellip;<br><span></span><br>Hur just du upplever en separation beror p&aring; vad du har f&ouml;r erfarenheter med&nbsp;dig. Om du som liten k&auml;nde dig &auml;lskad och trygg, eller hj&auml;lpl&ouml;s och &ouml;vergiven,&nbsp;spelar en avg&ouml;rande roll.<br> <br>F&ouml;renklat kan man s&auml;ga att du, om du k&auml;nde dig&nbsp; trygg och &auml;lskad, har en grundl&auml;ggande k&auml;nsla av tillit med dig. Du kan&nbsp;<br>&nbsp;fortfarande k&auml;nna sorg i en separation, men du har en tillit till att saker och ting ordnar sig.&nbsp;<br><span></span><br>Om du k&auml;nde dig otrygg och &ouml;vergiven som liten drog du f&ouml;rmodligen slutsatsen&nbsp;(som barn g&ouml;r) att felet l&aring;g hos dig. D&aring; spelar det ingen roll att du &auml;r vuxen&nbsp;och intellektuellt vet b&auml;ttre &ndash; du k&auml;nner dig f&ouml;rmodligen &ouml;vergiven. Och&nbsp;misslyckad och d&aring;lig&hellip; Du har kommit i kontakt med k&auml;nslor som du har burit sedan&nbsp; du var barn, men upplever dem nu som om det var n&aring;got nytt.&nbsp;<br> <br><strong>Viktigt att l&auml;ka gamla s&aring;r</strong><br>&nbsp; <br>De flesta inser inte att separationen har f&ouml;rt dem i kontakt med gamla&nbsp;begravda k&auml;nslor som f&auml;rgar upplevelsen av den aktuella separationen (ungef&auml;r&nbsp;som f&auml;rgampuller ibland anv&auml;nds som st&ouml;ldskydd och f&auml;rgar sedlarna om n&aring;gon&nbsp;f&ouml;rs&ouml;ker stj&auml;la dem).&nbsp;Om separationen drar upp ol&auml;kta s&aring;r i ljuset kan det vara sv&aring;rare att komma&nbsp;vidare. Men vi utvecklas hela livet. En del har lyckats att l&auml;ka s&aring;ren i&nbsp;efterhand, exempelvis genom psykoterapi eller goda n&auml;ra relationer senare i&nbsp;livet. D&aring; beh&ouml;ver inte gamla k&auml;nslor &aring;terkomma i en separation.<br><br><span></span>Separationen kan ocks&aring; vara en ny m&ouml;jlighet att i efterhand l&auml;ka gamla s&aring;r. En inkapslad varb&ouml;ld beh&ouml;ver t&ouml;mmas p&aring; var f&ouml;r att kunna l&auml;ka, det &auml;r p&aring; samma&nbsp;s&auml;tt med inkapslade k&auml;nslor. De beh&ouml;ver l&ouml;sas upp (inte t&auml;ckas &ouml;ver) f&ouml;r att du&nbsp;ska kunna l&auml;mna detta bakom dig och g&aring; vidare.<br><span></span><br>Om du t&auml;cker &ouml;ver det du k&auml;nner, kanske genom att inte till&aring;ta dig att k&auml;nna&nbsp;utan l&aring;tsas att du m&aring;r b&auml;ttre &auml;n du g&ouml;r, d&aring; b&auml;r du det vidare tills n&auml;sta g&aring;ng&nbsp;k&auml;nslan &aring;terkommer i en liknande situation.&nbsp;<br><br> <strong><font size="3">Att t&auml;nka p&aring; om du &auml;r i en separation</font></strong><br>&nbsp;<br><strong>Dina upplevelser &auml;r f&auml;rgade av tidigare upplevelser</strong><br><span></span><br>Inse att det du k&auml;nner inte beror p&aring; den andre personens agerande. Han eller&nbsp;hon har bara tryckt p&aring; knappen till allt du har lagrat inom dig som &auml;r relaterat&nbsp; till separationer. Allt fr&aring;n en inbillad r&auml;dsla att dina f&ouml;r&auml;ldrar skulle l&auml;mna&nbsp; dig till verkliga upplevelser av separationer (vare sig du medvetet kommer ih&aring;g&nbsp; dem eller inte).&nbsp;Om det p&aring; n&aring;got s&auml;tt var f&ouml;r sv&aring;rt f&ouml;r ditt psyke att hantera detta s&aring; har&nbsp;det l&auml;mnat sp&aring;r i dig och f&auml;rgar din upplevelse av separationen.<br><span></span><br><strong>Bearbeta och f&aring; perspektiv</strong><br><br><span></span>G&ouml;r det arbete som kr&auml;vs f&ouml;r att du ska l&auml;ka dessa s&aring;r. (Om n&aring;gon har k&ouml;rt p&aring;&nbsp;dig i en slalombacke och du har <br> brutit benet s&aring; fr&aring;gar inte din kropp efter vems fel&nbsp; det var om den ska l&auml;ka benbrottet &ndash; den g&ouml;r sitt b&auml;sta oavsett.)&nbsp; Det &auml;r ditt liv det handlar om!<br><br><span></span>S&ouml;k dig exempelvis till familjer&aring;dgivningen om du k&auml;nner att du beh&ouml;ver&nbsp;hj&auml;lp.&nbsp;<br><span></span><br>Prata med v&auml;nner, och skriv g&auml;rna dagbok under en tid. Det hj&auml;lper dig att&nbsp;bearbeta och f&aring; perspektiv.<br><span></span><br><strong>Anv&auml;nd g&auml;rna mindfulness (medveten n&auml;rvaro) f&ouml;r&nbsp; att komma vidare</strong>&nbsp;<br><span></span><br>Fly inte fr&aring;n det du k&auml;nner genom att skuldbel&auml;gga n&aring;gon av er, eller anv&auml;nda&nbsp;mat, alkohol eller annat f&ouml;r att d&ouml;va k&auml;nslorna. L&ouml;s ist&auml;llet upp dem genom att&nbsp;m&ouml;ta dina k&auml;nslor.<br><span></span><br>F&ouml;rs&ouml;k att k&auml;nna k&auml;nslan i kroppen rent fysiskt. Hur hj&auml;rtat bultar, t&aring;rarna&nbsp;br&auml;nner bakom &ouml;gonlocken eller det bultar i tinningarna. Vad det nu &auml;r &ndash; v&auml;lkomna det.&nbsp;<br><span></span><br>N&auml;r uppm&auml;rksamheten dras bort fr&aring;n upplevelsen h&auml;r och nu och in i&nbsp;malstr&ouml;mmen av tankar &ndash; notera tankarna som str&ouml;mmar f&ouml;rbi, men fastna inte d&auml;r.&nbsp;<br><span></span><br>&Aring;terg&aring; till den fysiska upplevelsen i kroppen, tills du k&auml;nner att det&nbsp;l&auml;ttar. (F&ouml;rmodligen beh&ouml;ver du g&ouml;ra detta m&aring;nga g&aring;nger f&ouml;r att lyckas.)<br><span></span><br><span></span><br>&nbsp;<br><br><span></span><br><span></span></div> <hr style='clear:both;visibility:hidden;width:100%;'></hr>]]></content:encoded></item><item><title><![CDATA[Älta eller gå vidare.]]></title><link><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/04/post-title-click-and-type-to-edit.html]]></link><comments><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/04/post-title-click-and-type-to-edit.html#comments]]></comments><pubDate>Mon, 16 Apr 2012 00:53:38 -0800</pubDate><category><![CDATA[Uncategorized]]></category><guid isPermaLink="false">http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/04/post-title-click-and-type-to-edit.html</guid><description><![CDATA[För barnens skull. [...] ]]></description><content:encoded><![CDATA[<span class='imgPusher' style='float:left;height:0px'></span><span style='float:left;z-index:10;position:relative;;clear:left;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/2510474.jpg" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; margin-right: 10px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;">F&ouml;r barnens skull.</div></span> <div class="paragraph" style='display:block;'><STRONG>Att kunna g&aring; vidare kan f&ouml;r en del m&auml;nniskor vara mycket sv&aring;rt och det &auml;r p&aring; n&aring;got s&auml;tt l&auml;ttare att st&aring; kvar och stampa p&aring; samma st&auml;lle. &Auml;lta och grunda sig med massor med m&aring; d&aring;ligt k&auml;nslor som h&aring;ller fast i det f&ouml;rflutna. Tillsut fastnar det s&aring; djupt och blir en del av identiteten och att kunna bryta det kan f&ouml;r vissa personer bli en identitetskris. Jag tror att detta m&aring;nga g&aring;nger ligger till grund i sv&aring;ra v&aring;rdnadstvister som m&auml;ngder av barn och f&ouml;r&auml;ldrar f&aring;r g&aring; genom. Barnen dras in i vuxnas of&ouml;rm&aring;ga att kunna bearbeta den sorg en separation kan inneb&auml;ra. I mitt f&ouml;rra inl&auml;gg tog jag upp de fyra sorgefaserna. Jag har funderat mycket p&aring; vad det &auml;r som g&ouml;r att man fastnar i n&aring;gon av faserna och blir st&aring;ende p&aring; samma punkt och g&aring;r bak&aring;t och inte fram&aring;t.<br /><span></span></STRONG><br /><span></span>Varf&ouml;r har en del m&auml;nniskor l&auml;ttare och andra sv&aring;rare att sl&auml;ppa taget om det f&ouml;rflutna och andra s&aring; mycket l&auml;ttare att kunna g&aring; fram&aring;t och in i framtiden? Vad ligger till grund till det beteendet, eller beteende f&ouml;rresten, &auml;r det ett beteende eller n&aring;got annat?<br /><span></span><br /><span></span>Vad st&auml;ller det f&ouml;r krav p&aring; alla professionella som jobbar med v&aring;rdnadstvister? Skulle vi i m&auml;nsklighetens namn kunna st&auml;lla st&ouml;rre krav p&aring; dom som har valt att jobba med m&auml;nniskor och d&aring; framf&ouml;r allt med barn i separation att tidigt se tecknen p&aring; att detta kommer att bli en sv&aring;r tvist d&auml;r barnen kommer i kl&auml;m mycket tidigare &auml;n som nu sker? Helt enkelt f&aring;nga upp innan det &auml;r f&ouml;r sent. Det m&aring;ste v&auml;l under alla &aring;r dokumentreras och gjorts utredningar och studier p&aring; hur det ser ut fr&aring;n b&ouml;rjan n&auml;r det har blivit en sv&aring;rt tvist d&auml;r barnen kommit i kl&auml;m? Ta l&auml;rdom och &auml;ndra p&aring; hanteringen av m&auml;nniskor och d&aring; framf&ouml;r allt barnen. Barnen har inte valt att bli indragna i vuxna m&auml;nniskors problematik. &Auml;r det inte s&aring; att v&aring;r lagstiftning skall skydda barnen? Har inte barnen m&auml;nskliga r&auml;ttigheter? Murar vi fortfarande in barnen i murar?&nbsp; Har vi inte tagit l&auml;rdom av d&aring;tiden och vad resultatet i barnens framtid blivit? Har vi inte f&ouml;rst&aring;tt n&aring;gonting n&auml;r det g&auml;ller barnen?<br /><span></span><br /><span></span>Har erfarenheten n&auml;r det kommer till v&aring;rdnadsfr&aring;gor helt falerat eller kanske inte ens uppt&auml;ckts n&auml;r det g&auml;ller att se tidiga tecken p&aring; n&auml;r barn kommer att fara illa i en tvist. Varf&ouml;r har inte barnen advokater som &auml;r specialutbildade och har som uppgift att f&ouml;ra deras talan och helt bortse fr&aring;n f&ouml;r&auml;ldrarnas behov? Jag vet fall d&auml;r barnen hade advokat, men i samtliga fall har advokaten trots allt f&ouml;rt mammans talan och advokaten har inte f&ouml;rst&aring;tt vad han eller hennes jobb har best&aring;tt i. I ett fall rekommenderade advokaten mamman att uppmana barnen att rymma fr&aring;n pappan. Vilket ocks&aring; skedde. <br /><span></span><br /><span></span>Vad kan vi g&ouml;ra? Hur kommer vi till r&auml;tta med denna fullst&auml;ndigt f&ouml;rkrossande tillvaron f&ouml;r s&aring; m&aring;nga barn?</div> <hr style='clear:both;visibility:hidden;width:100%;'></hr>  <div class="paragraph" style='text-align:left;'>This is your new blog post. Click here and start typing, or drag in elements from the top bar.</div>]]></content:encoded></item><item><title><![CDATA[Sorgearbetets 4 faser.]]></title><link><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/04/sorgearbetets-4-faser.html]]></link><comments><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/04/sorgearbetets-4-faser.html#comments]]></comments><pubDate>Thu, 12 Apr 2012 00:39:55 -0800</pubDate><category><![CDATA[Uncategorized]]></category><guid isPermaLink="false">http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/04/sorgearbetets-4-faser.html</guid><description><![CDATA[ Efter en tids [...] ]]></description><content:encoded><![CDATA[<span style='float:left;z-index:10;position:relative;'><span class="imgPusher" style="top:0px"></span><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/2656931.jpg" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; margin-right: 10px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;"></div></span> <div class="paragraph" style='display:block;'><STRONG>Efter en tids bloggpaus s&aring; v&auml;ljer jag av olika anledningar att b&ouml;rja upph&ouml;randet av pausen att l&auml;gga in en mycket intressant och t&auml;nkv&auml;rd artikel om olika faser i ett sorgearbete. Detta har jag studerat n&auml;r jag l&auml;ste psykologi och just d&aring; gick jag genom en stor sorg och l&auml;rdomen om sorgearbetets alla 4 faser hj&auml;lpte mig vidare fram&aring;t i livet. Jag har m&aring;nga g&aring;nger t&auml;nkt p&aring; detta n&auml;r jag har f&ouml;ljt olika sv&aring;ra v&aring;rdnadstvister och jag &auml;r &ouml;vertygad om att en separation har alla dessa faser. Det sv&aring;ra &auml;r n&auml;r en eller b&aring;da personerna fastnar i en av faserna och f&ouml;rm&aring;gan att inte kunna g&aring; vidare helt stoppas upp. Jag &ouml;nskar att fler skulle kunna se att en separation beh&ouml;ver alla faser f&ouml;r att kunna g&aring; vidare och kunna hantera sorgen f&ouml;r barnens skull p&aring; b&auml;sta s&auml;tt. Tveka aldrig att ta professionell hj&auml;lp d&aring; det gynnar barnen. S&auml;tt alltid barnen i f&ouml;rsta rum.<br /><span></span><br /></STRONG>Artikeln som &auml;r kort och v&auml;ldigt l&auml;ttl&auml;st;<br /><span></span><br /><span></span>Olika faser i sorg och kris Skriven av DavidE, sajtv&auml;rd f&ouml;r Psykologi iFokus. F&ouml;r att l&auml;ra sig f&ouml;rst&aring; sina egna och andras reaktioner i sorg eller kriser av olika slag kan detta kanske vara till hj&auml;lp?<br /><span></span><br /><span></span>F&ouml;r att l&auml;ra sig f&ouml;rst&aring; sina egna och andras reaktioner i sorg eller kriser av olika slag kan detta kanske vara till hj&auml;lp?<br /><span></span><br /><span></span>Det h&auml;r &auml;r samma indelning som sjukv&aring;rden och pr&auml;ster/diakoner anv&auml;nder vid sv&aring;ra krisreaktioner.<br /><span></span><br /><span></span>Sorg och kriser drabbar oss alla n&aring;gon g&aring;ng under livet. En n&auml;rst&aring;endes d&ouml;d, arbetsl&ouml;shet, sjukdom, ekonomiska problem. Anledningarna kan vara m&aring;nga.<br /><span></span><br /><span></span>Chockfasen Chockfasen kan vara fr&aring;n n&aring;gra korta &ouml;gonblick till flera dygn. Man h&aring;ller d&aring; ifr&aring;n sig verkligheten och de besked man f&aring;r. M&auml;nniskor reagerar p&aring; olika s&auml;tt i denna fas - en del kan skrika ut sin sorg, andra blir som f&ouml;rlamade. I de fall krisen b&ouml;rjat stegvis, kanske d&aring; en sjukdom utvecklats till ett gradvis v&auml;rre tillst&aring;nd, m&auml;rks inte chockfasen, utan m&aring;nga g&aring;r vidare till n&auml;sta fas.<br /><span></span><br /><span></span>Reaktionsfasen Nu b&ouml;rjar man inse vad som skett. Den nya situationen ska nu bli ett med ens liv, och reaktionen kan bli sv&aring;r. Ofta f&ouml;rs&ouml;ker man intensivt att hitta n&aring;gon mening med vad som skett. Fr&aring;gan "Varf&ouml;r?" upprepas ofta g&aring;ng p&aring; g&aring;ng. F&ouml;rklaringarna blir ibland av magisk natur.<br /><span></span><br /><span></span>F&ouml;rsvarsmekanismer anv&auml;nder de flesta m&auml;nniskor och de &auml;r grundl&auml;ggande f&ouml;r v&aring;r psykiska h&auml;lsa b&aring;da till "vardags" och i kriser. Ibland kan de dock f&ouml;rsv&aring;ra bearbetningen av en kris.<br /><span></span><br /><span></span><STRONG><EM>Undertryckande</EM></STRONG> - man l&aring;ter inte sorgen f&aring; direkt utlopp utan anstr&auml;nger sig f&ouml;r att visa en beh&auml;rskad fasad.<br /><span></span><br /><span></span><STRONG><EM>Regression</EM></STRONG> - &aring;terg&aring;ng till barnsligt beteende, exempelvis genom att &ouml;nska att andra ska ta &ouml;ver ansvaret. Tablett- och/eller alkoholmissbruk kan ocks&aring; bli f&ouml;ljder.<br /><span></span><br /><span></span><STRONG><EM>F&ouml;rnekelse</EM></STRONG> - en typ av borttr&auml;ngning - "det h&auml;r har inte h&auml;nt".<br /><span></span><br /><span></span><STRONG><EM>Projicering</EM></STRONG> - n&aring;gon annan beskylls f&ouml;r det som h&auml;nt.<br /><span></span><br /><span></span><STRONG><EM>Isolering av k&auml;nslor</EM></STRONG> - separation av k&auml;nslor och intellekt d&aring; man lugnt ber&auml;ttar om vad som h&auml;nt. M&aring;nga uppfattar det som ett moget s&auml;tt att hantera situationen. Ist&auml;llet kan det f&aring; sv&aring;ra konsekvenser genom att de isolerade och f&ouml;rnekade k&auml;nslorna kan ge andra symtom som &aring;ngest och s&ouml;mnst&ouml;rningar.<br /><span></span><br /><span></span>Bearbetning och Nyorientering I dessa faser har man kommit &ouml;ver det allra v&auml;rsta och b&ouml;rjar se fram&aring;t.<br /><span></span><br /><span></span>Under <STRONG>bearbetningsfasen</STRONG> accepterar man s&aring; sm&aring;ningom det som skett, och kan till och med b&ouml;rja intressera sig f&ouml;r tidigare aktiviteter.<br /><span></span><br /><span></span>Under <STRONG>nyorienteringen</STRONG> klarar man sedan s&aring; sakta att ta in sin sorg och f&ouml;rlust i den egna livshistorien. Ett &auml;rr l&auml;mnas kvar, men man fungerar i kontakten med andra och med livet utanf&ouml;r.<br /><span></span><br /><span></span></div> <hr style='clear:both;visibility:hidden;width:100%;'></hr>]]></content:encoded></item><item><title><![CDATA[Vad sjutton är en könsförrädare?]]></title><link><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/03/vad-sjutton-r-en-knsfrrdare.html]]></link><comments><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/03/vad-sjutton-r-en-knsfrrdare.html#comments]]></comments><pubDate>Sun, 11 Mar 2012 06:13:13 -0800</pubDate><category><![CDATA[Uncategorized]]></category><guid isPermaLink="false">http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/03/vad-sjutton-r-en-knsfrrdare.html</guid><description><![CDATA[Könsförrädare? [...] ]]></description><content:encoded><![CDATA[<span class='imgPusher' style='float:left;height:0px'></span><span style=' float: left; z-index: 10; position: relative; ;clear:left;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/2188504.jpg" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; margin-right: 10px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;">K&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare?</div></span> <div  class="paragraph editable-text" style=" display: block; "><STRONG>Jag har under en tid sett det ordet anv&auml;ndas och fick f&ouml;r mig att googla lite p&aring; det f&ouml;r att fastst&auml;lla vad en k&ouml;nsf&ouml;r&auml;dare egentligen &auml;r. Men jag finner inga svar som &auml;r tillfredst&auml;llande.<br />&Auml;r det en man som &auml;r hemma med barnen?<br />&Auml;r det en kvinna som inte st&aring;r vid spisen och f&ouml;der barn?<br />&Auml;r det en man som st&auml;dar?<br />&Auml;r det en mamma som yrkesarbetar och pappan &auml;r hemma med barnen, men andra ord tv&aring; k&ouml;nsf&ouml;r&auml;dare under samma tak?<br /><span></span></STRONG><FONT size=3><br /><span></span><STRONG>Fi: "Kvinnor som ligger med m&auml;n &auml;r k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare"&nbsp;<br /><span></span><br /><span></span></STRONG></FONT>&rdquo;<EM>I Tv4:s intervjun ber&auml;ttar hon att hon velat att tv&aring; personer skulle lyftas ut ur styrelsen, n&auml;mligen teaterprofessorn Tiina Rosenberg och f&ouml;rra studentpolitikern Sofia Karlsson. - Tiina Rosenberg har sagt att kvinnor som ligger med m&auml;n &auml;r k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare.&rdquo;&nbsp;<br /></EM>Jaha t&auml;nkte jag, det r&auml;cker kanske helt enkelt att vara heterosexuell f&ouml;r att vara en k&ouml;nsf&ouml;r&auml;dare. En kvinna som ligger med en man &auml;r k&ouml;nsf&ouml;r&auml;dare. En man som ligger med en kvinna &auml;r en k&ouml;nsf&ouml;r&auml;dare. Det &auml;r s&aring; det &auml;r, kanske. &nbsp; &Auml;r jag en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare om jag som kvinna tar avst&aring;nd fr&aring;n feminismen? &Auml;r en man som tar parti f&ouml;r feminism en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare?&nbsp;<br /><span></span><br /><span></span><STRONG>P&aring; Wikipedia g&aring;r att l&auml;sa;</STRONG> <STRONG>&rdquo; <EM>Feminism</EM></STRONG><EM> &auml;r en politisk r&ouml;relse f&ouml;r kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likst&auml;llighet med mannen, enligt Svenska Akademiens ordlista (2006). Ordet betydde tidigare ocks&aring; kvinnliga egenskaper hos m&auml;n.Vissa av r&ouml;relsens r&ouml;tter kan sp&aring;ras till 1700-talet och har sedan dess funnits i en rad olika gestalter. Ordet feminist var ursprungligen ett neds&auml;ttande uttryck f&ouml;r att beskriva kvinnor som inte anpassat sitt beteende till r&aring;dande k&ouml;nsnormer. Ben&auml;mningen togs dock &ouml;ver av kvinnor&ouml;relsen vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892<U>. </U>Fr&aring;n ursprunget i upplysningstidens frihetstankar och den franska revolutionen har feminismen vuxit till att idag bli en betydande politisk kraft.<br /><span></span><br /><span></span>Motsvarande begrepp ur det manliga perspektivet kallas <STRONG><U>maskulinism</U></STRONG>. Ett besl&auml;ktat begrepp &auml;r j&auml;mst&auml;lldhet vilket definieras som j&auml;mlikhet mellan k&ouml;nen.&rdquo;</EM></div> <hr  style=" clear: both; visibility: hidden; width: 100%; "></hr>  <span class='imgPusher' style='float:right;height:0px'></span><span style=' float: right; z-index: 10; position: relative; ;clear:right;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/1373644.jpg" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; margin-right: 0px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;">F&ouml;rr&auml;dare?</div></span> <div  class="paragraph editable-text" style=" display: block; ">&Auml;r en kvinna en k&ouml;nsf&ouml;r&auml;dare om hon &auml;lskar sex, med flera m&auml;n? &Auml;r en man k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare om han inte &auml;r s&aring; sexuellt aktiv och inte str&ouml;r sin vildhavre omkring sig baserat p&aring; f&ouml;rv&auml;ntningen om hur en man skall vara?<br /><span></span>&Auml;r en kvinna k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare om hon mekar med bilen, medan mannen &auml;r det om han dammsuger utifr&aring;n bef&auml;sta k&ouml;nsroller? Vem best&auml;mmer f&ouml;rresten&nbsp;k&ouml;nsrollerna? &Auml;r det k&ouml;nsroller eller &auml;r det faktiskt s&aring; att det har n&aring;got biologiskt i sig?&nbsp;<br /><span></span>&Auml;r en kvinna en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare om hon hamnar i slagsm&aring;l?<br /><span></span>&Auml;r en man en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare om han m&aring;lar naglarna?<br /><span></span>&Auml;r egentligen hela feminsmen ett enda stort k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;deri?&nbsp;<br /><span></span>St&aring;r k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare egentligen f&ouml;r en f&ouml;rv&auml;ntan hos den som anser att n&aring;gon &auml;r en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare?<br /><span></span>&Auml;r en feminist&nbsp;som f&ouml;rs&ouml;ker f&ouml;ra fram budskapet att en kvinna inte har f&ouml;rm&aring;gan att ta ansvar f&ouml;r sina handlingar och dumf&ouml;rklarar kvinnan en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare?<br />Finns det verkligen n&aring;got som heter&nbsp;k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare?<br /><span></span>&Auml;r det bara ett f&ouml;rv&auml;ntat beteende&nbsp;av den m&auml;nniskan som anser att n&aring;gon annan &auml;r en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare?<br /><span></span><br /><span></span><STRONG>L&aring;t oss titta p&aring; vad just f&ouml;rr&auml;dare &auml;r.<br /><span></span></STRONG><br /><span></span>P&aring; Wikipedia kan vi l&auml;sa;<br />"<STRONG>F&ouml;rr&auml;deri</STRONG> inneb&auml;r en handling av svekfull eller trol&ouml;s art i strid mot vederb&ouml;randes sj&auml;lvklara plikter, st&auml;mpling, att prisgiva eller f&ouml;rleda till offrets fara eller men. I juridisk mening talas om upps&aring;tliga och svekfulla brott mot statschef, annan styrelse av riket eller annan &ouml;verhet, till exempel genom spioneri, propaganda eller angiveri. I svenska brottsbalken n&auml;mns h&ouml;gf&ouml;rr&auml;deri och landsf&ouml;rr&auml;deri.<br /><span></span><br /><span></span>F&ouml;rr&auml;deri kan ske med eller utan v&aring;ld, vare sig det &auml;r personligt v&aring;ld eller &ouml;del&auml;ggelse av egendom. F&ouml;r att r&auml;knas som h&ouml;gf&ouml;rr&auml;deri i lagens mening kr&auml;vs att det &auml;r ett h&ouml;gm&aring;lsbrott och att f&ouml;rr&auml;daren anv&auml;nder eller avser anv&auml;nda lagstridiga medel, vilket f&ouml;ruts&auml;tter ett upps&aring;t.[1] Till skillnad fr&aring;n uppror har h&ouml;gf&ouml;rr&auml;deri en utl&auml;ndsk anknytning.[2] Under krig talas i st&auml;llet om landsf&ouml;rr&auml;deri (tidigare, i strafflagen, krigsf&ouml;rr&auml;deri), dock utan att det d&auml;rmed &auml;r ett milit&auml;rt brott. Landsf&ouml;rr&auml;deri avser upps&aring;tligt eller oaktsamt f&ouml;rr&auml;deri till fienden, oavsett om dessa &auml;r en fr&auml;mmande makt eller inhemska fiender.[3] Tryckfriheten och yttrandefriheten &auml;r begr&auml;nsad avseende h&ouml;g- och landsf&ouml;rr&auml;deri."<br /><span></span><br /><span></span></div> <hr  style=" clear: both; visibility: hidden; width: 100%; "></hr>  <span class='imgPusher' style='float:left;height:0px'></span><span style=' float: left; z-index: 10; position: relative; ;clear:left;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/5691316.gif" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; margin-right: 10px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;">Om m&auml;n, &auml;r jag k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare d&aring;?</div></span> <div  class="paragraph editable-text" style=" display: block; ">Okej, utifr&aring;n detta kan vi dra slutsatsen att en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare &auml;r en person som sviker sitt eget k&ouml;n om vi skall tro p&aring; det uttrycket.&nbsp;Eller hur?<br /><br />Jag funderar vidare f&ouml;r jag f&ouml;rst&aring;r fortfarande inte n&auml;r en man eller kvinna blir en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare.<br /><br />N&auml;r jag letar p&aring; n&auml;tet efter information om vad en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare &auml;r f&ouml;r n&aring;got s&aring; sl&aring;r det mig hur kvinnor bara m&aring;ste anv&auml;nda det manliga k&ouml;nsorganet som n&aring;got v&auml;ldigt neds&auml;ttande och det skapas ett nytt sv&auml;rord d&auml;r de manliga genitalerna har huvudrollen. Det borde i s&aring; fall vara motsatsen till k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare.<br /><br /><span></span>&Auml;r jag helt enkelt en k&ouml;nsf&ouml;r&auml;dare d&aring; jag &auml;r heterosexuell dvs t&auml;nder p&aring; m&auml;n och tycker om snoppen mellan benen.&nbsp;Hade&nbsp;jag inte varit en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare om jag&nbsp;varit lesbisk?<br /><span></span><br /><span></span>&Auml;r det m&auml;n likt Kjell-&Aring;ke Bjurkvist och Erik Rodenborg som f&ouml;rtalar och f&ouml;rs&ouml;ker krossa m&auml;n och hyllar kvinnor som &auml;r k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare? Erik som hyllar gudinnor, &auml;r detta det ultimata k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;deriet? Tv&aring; m&auml;n som trampar p&aring; sitt eget k&ouml;n och p&aring;st&aring;r att det handlar om j&auml;mst&auml;lldhet och helt enkelt smutskastar sitt eget k&ouml;n. Eller &auml;r det jag som driver denna bloggen? &Auml;r vi alla tre k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare?<br /><br />&Auml;r en man som tipsar tex NoBoyToy en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare? &Auml;r en kvinna som tipsar Daddys blogg en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare?<br />&Auml;r jag en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare f&ouml;r att jag anser att pappa &auml;r lika viktig som mamma?<br /><br /><span></span>&Auml;r jag en k&ouml;nsf&ouml;rr&auml;dare f&ouml;r att jag erk&auml;nner att kvinnor kan diskriminera, f&ouml;rtrycka och missbruka sin maktposition. Det &auml;r inte ett manligt privilegium att g&ouml;ra det. Jag anser att det &auml;r en m&auml;nsklig brist d&auml;r det enda s&auml;ttet att h&aring;lla den i schack &auml;r att till&aring;ta ifr&aring;gas&auml;ttande och kritiserande. <br /><span></span><br /><span></span>Vad sjutton &auml;r en k&ouml;nsf&ouml;r&auml;dare? Kan n&aring;gon f&ouml;rklara f&ouml;r mig?<br /><span></span><br /><span></span>Et tu, Brute.<br /><br /><br /></div> <hr  style=" clear: both; visibility: hidden; width: 100%; "></hr>  ]]></content:encoded></item><item><title><![CDATA[Hen, det moderna begreppet.]]></title><link><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/03/hen-det-moderna-begreppet.html]]></link><comments><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/03/hen-det-moderna-begreppet.html#comments]]></comments><pubDate>Thu, 01 Mar 2012 09:13:58 -0800</pubDate><category><![CDATA[Uncategorized]]></category><guid isPermaLink="false">http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/03/hen-det-moderna-begreppet.html</guid><description><![CDATA[No more [...] ]]></description><content:encoded><![CDATA[<span class='imgPusher' style='float:left;height:0px'></span><span style=' float: left; z-index: 10; position: relative; ;clear:left;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/3123128.jpg" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; margin-right: 10px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;">No more</div></span> <div  class="paragraph editable-text" style=" display: block; "><strong>Jag sitter i v&auml;ntrummet p&aring; l&auml;karstationen. Till slut blir det min tur och jag g&aring;r efter sk&ouml;terskan i korridoren. Hon stannar vid en d&ouml;rr och v&auml;lkomnar mig in i rummet med orden att doktorn kommer om en stund. Vis av erfarenhet letar jag upp en veckotidning och bl&auml;ddrar lite f&ouml;rtr&ouml;tt, det kan ta tid det h&auml;r.<br /><span></span></strong>Efter en stund kom det en doktor, han presenterar sig&nbsp;och jag presenterar mig som Charlie (k&ouml;nsneutralt s&aring; klart) Han s&auml;tter sig ner och ber mig ber&auml;tta varf&ouml;r jag &auml;r d&auml;r.<br /><span></span>Jag har ett k&ouml;n, s&auml;ger jag. Han rycker till&nbsp;och ser f&ouml;rv&aring;nat p&aring; mig och jag anar en viss tankeverksamhet.<br /><span></span>Vad sa du, fr&aring;gade han. Ja du undrade ju varf&ouml;r jag var h&auml;r och jag &auml;r h&auml;r f&ouml;r att jag har ett k&ouml;n. Han s&aring;g aningen skeptisk ut och jag s&aring;g hur han b&ouml;rjade kika misst&auml;nksamt p&aring; mig. Jag kunde n&auml;stan se hur han&nbsp;letade&nbsp;i huvudet efter kortnr till psyk. Han fr&aring;gar mig vad jag menar och jag kommer med en motfr&aring;ga; Har du aldrig h&ouml;rt talas om hen?&nbsp;Han ser om m&ouml;jligt &auml;nnu mer f&ouml;rv&aring;nad ut och skruvar nerv&ouml;st p&aring; sig.<br />Jo, han hade h&ouml;rt talas om hen, men f&ouml;rstod inte vad det hade med mitt l&auml;karbes&ouml;k att g&ouml;ra.<br /><br /><span></span>Men f&ouml;rst&aring;r du inte, sa jag. Jag m&aring;ste ju avk&ouml;na mig, jag m&aring;ste bli ett Det. Det g&aring;r ju inte f&ouml;r sig att g&aring; runt och vara ett k&ouml;n. Vet du inte att vi skall leva i ett k&ouml;nl&ouml;st samh&auml;lle numera? Det &auml;r massor med m&auml;nniskor som anser det, j&auml;tte <br /> m&aring;nga. Vi skall redan p&aring; dagis avk&ouml;na barnen, visste du inte det?&nbsp;Jag b&ouml;rjade fundera p&aring; om han verkligen var r&auml;tt doktor, han har uppenbarligen inte h&auml;ngt med de sista &aring;ren alls. Jag bed&ouml;mer hans &aring;lder till 60-&aring;rs&aring;ldern och t&auml;nker att han &auml;r s&auml;kert en s&aring;n d&auml;r som g&aring;r hem och l&auml;ser en bok, en riktigt gammal bok, och inte alls h&auml;nger med i senaste modet.<br /><span></span><br />Herregud, jag har en gammal stofil framf&ouml;r mig. En fossil. Ett avtryck i en b&auml;rnsten. Gud hj&auml;lpe mig, skall jag beh&ouml;va f&ouml;rklara det mest sj&auml;lvklara?<br /><span></span><br /><span></span>Jo farbror doktorn, det &auml;r s&aring; h&auml;r, vi&nbsp;kommer inom en snar framtid kommer g&aring; in i ett nytt samh&auml;lle, det kommer&nbsp;att heta AK samh&auml;lle dvs AvK&ouml;nat samh&auml;lle. Den utimata utveckligen. Det mest moderna p&aring;fundet. H&auml;r skall j&auml;mlikhet r&aring;da och det p&aring; alla plan. Och vad kan vara mer j&auml;mlikt &auml;n ett enk&ouml;nat samh&auml;lle?<br />Jag undrade om han inte ens hade h&ouml;rt att en leksakskedja redan 2006 hade blivit anm&auml;lda f&ouml;r k&ouml;nsdiskriminering d&aring; det fanns en tydlig pojk och flickavdelning i deras produkt katalog. Jo det hade han visserligen gjort. Men hall&aring;, det har g&aring;tt 6 &aring;r och han har liksom inte fattat. Jag blir alldeles matt i hela kroppen, tyv&auml;rr har den ett k&ouml;n fortfarande. Jag fr&aring;gade honom om han har h&ouml;rt talas om Pernilla Calmerfalk, det hade han inte.<br /><span></span><br /><span></span>Jo doktorn f&ouml;rst&aring;r hon t&auml;nkeR s&aring; h&auml;r;<br /><span></span><br /><span></span>"&ndash; Det g&aring;r ut p&aring; att vi juridiskt definierar ett tredje k&ouml;n som &auml;r j&auml;mst&auml;llt med man och kvinna, s&auml;ger Pernilla.<br /><span></span><br />&ndash; Ett tredje k&ouml;n &auml;r redan genomf&ouml;rt i Sydafrika och Nepal och &auml;r under utredning i b&aring;de Indien och Australien s&aring; vi &auml;r inte f&ouml;rst, s&auml;ger hon.<br /><span></span><br />Ett tredje k&ouml;n ska enligt motionen kunna tillskrivas en person som inte k&auml;nner sig bekv&auml;m med att vara man eller kvinna. Rent medicinskt ska man ocks&aring; kunna ge en person <strong>utan</strong> tydliga manliga eller kvinnliga genitalier den nya identiteten.<br /><span></span><br />&ndash; Jag &auml;r hoppfull om att motionen g&aring;r igenom, s&auml;ger Pernilla Calmerfalk."<br /><span></span><br />Nu m&aring;ste han v&auml;l fatta t&auml;nker jag, pl&auml;ttl&auml;tt. J&auml;ttebra tycker jag ju jag d&aring;. T&auml;nk vad skattepengar vi skall spara in p&aring; genusforskning, kvinnojourer, v&aring;rdnadstvister, inga kvinnomord som h&aring;ller Aftonbladet med l&auml;sare&nbsp;mm. Detta &auml;r verkligen n&aring;got att driva politiskt. Vi kommer att kunna betala av Stadsskulden p&aring; ett kick. Varf&ouml;r har inte n&aring;gon kommit p&aring; detta f&ouml;rr&auml;n nu? Pernilla har ju liksom en j&auml;ttebra ide.<br /><br />Han s&aring;g om m&ouml;jligt &auml;nnu mer skeptisk och efter en stunds tystnad ber han mig&nbsp;att ta av mig p&aring; &ouml;verkroppen. Han ville g&ouml;ra en unders&ouml;kning p&aring; mig, kolla lite hj&auml;rta och lungor s&aring; d&auml;r. Men det var ju inte d&auml;rf&ouml;r jag var d&auml;r, jag ville ju ha en remiss till n&aring;gon l&auml;kare som kunde avk&ouml;na mig. G&ouml;ra mig till ett Det, man m&aring;ste ju h&auml;nga med.<br /><br /><span></span>Hur skall det g&aring; till, undrade han? Det vet v&auml;l inte jag, det &auml;r v&auml;l ni doktorer som skall veta det. Om jag &auml;r sjuk och inte vet vad det &auml;r f&ouml;r fel p&aring; mig s&aring; &auml;r det v&auml;l ni doktorer som skall veta det, svarade jag. Jag menar, h&auml;r har vi ju specialkompetensen och i detta fallet handlar det ju om att skicka mig till r&auml;tt l&auml;kare. Det kan v&auml;l inte vara s&aring; sv&aring;rt att f&ouml;rst&aring;?</div> <hr  style=" clear: both; visibility: hidden; width: 100%; "></hr>  <span class='imgPusher' style='float:right;height:0px'></span><span style=' float: right; z-index: 10; position: relative; ;clear:right;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/5118502.jpg" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; margin-right: 0px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;">No more</div></span> <div  class="paragraph editable-text" style=" display: block; ">Jag blev irriterad. H&auml;r kommer jag till en doktor och ber honom om n&aring;got s&aring; enkelt som att avk&ouml;na mig och s&aring; m&aring;ste han kr&aring;ngla s&aring; f&ouml;rbaskat!<br><span></span><br><span></span>Okej, jag m&aring;ste g&aring; ner p&aring; dagisniv&aring; f&ouml;r att han skall fatta, det f&ouml;rst&aring;r jag nu. Jag ber&auml;ttar om en artikel jag l&auml;st i Aftonbladet. S&aring; h&auml;r st&aring;r det; <em>&rdquo;Till luciafirnadet skrev vi faktiskt om &rdquo;En <br> sockerbagare&rdquo;, &rdquo;Han&rdquo; blev ist&auml;llet till &rdquo;Hen&rdquo;P&aring; f&ouml;rskolan Egalia &auml;r alla kompisar.Ingen &auml;r flicka eller pojke. Hon och han blir ofta hen.<br>&ndash; Vi hemligh&aring;ller inte att det finns olika k&ouml;n. Men ett barn ska inte placeras i ett fack p&aring; grund av sitt biologiska k&ouml;n, s&auml;ger Gabriella Martinson, f&ouml;rest&aring;ndare.<br><br>&nbsp;Ryggarna p&aring; barnens p&auml;rmar i personalrummet g&aring;r i regnb&aring;gens f&auml;rger. P&aring; Egalia p&aring; S&ouml;dermalm i Stockholm har inget l&auml;mnats &aring;t slumpen &ndash; eller &aring;t slentrian.<br><span></span><br>&ndash; Vi har startat utifr&aring;n en id&eacute; om j&auml;mst&auml;lldhet. Den finns i allt vi g&ouml;r, allt vi s&auml;ger, allt vi k&ouml;per, i hela varandet och t&auml;nkandet, s&auml;ger Lotta Rajalin.<br><span></span><br>Hon &auml;r chef f&ouml;r sex f&ouml;rskolor i Stockholm och har arbetat med genuspedagogik &auml;ven innan Egalia slog upp sina portar i maj 2010. Gabriella Martinson &auml;r f&ouml;rskolel&auml;rare och huvudansvarig pedagog p&aring; Egalia.<br><span></span><br><span></span>&ndash; Skillnaden &auml;r att h&auml;r &auml;r genus och j&auml;mst&auml;lldhet v&aring;r grundpedagogik, precis som en del har Montessoripedagogik som grund. Det &auml;r inte bara ett &auml;mne, s&auml;ger hon."<br><br><span></span></em>F&ouml;rst&aring;r du nu, fr&aring;gar jag honom? Jag menar, ett barn p&aring; dagis begriper ju.<br><span></span><br><span></span>Lite l&auml;ngre ner st&aring;r det att l&auml;sa; "<em>De m&ouml;rkhyade tygdockorna &auml;r exakt likadana &ndash; f&ouml;rutom en detalj; <br> k&ouml;nsorganen.<br><br><span></span>&ndash; Vi vill inte ta bort det biologiska k&ouml;net. Det &auml;r det sociala k&ouml;net vi arbetar med, s&auml;ger Lotta Rajalin."<br></em><br><span></span>H&auml;r m&aring;ste jag d&auml;remot protestera lite. Barnen m&aring;ste ju bli f&ouml;rvirrade av k&ouml;net. Hur skall vi f&ouml;rklara varf&ouml;r barnen ser olika ut n&auml;r barnen &auml;r helt lika. Det blir ju total f&ouml;rvirring. N&auml;, b&auml;ttre att alla avk&ouml;nar sig. Vi skall vara lika p&aring; alla plan. Inget halvdant h&auml;r.<br><span></span><br><span></span>Jag k&auml;nner att jag fortfarande inte n&aring;r fram till l&auml;karen och b&ouml;rjar k&auml;nna mig villr&aring;dig. Det enda jag vill &auml;r att k&ouml;ra hela racet, det kan v&auml;l inte vara s&aring; sv&aring;rt att f&ouml;rst&aring;. Det enda s&auml;ttet att finns total j&auml;mlikhet &auml;r att avk&ouml;na oss. G&ouml;r vi inte det kommer alltid n&aring;gon att p&aring;st&aring; att det finns oj&auml;mlikhet mellan k&ouml;nen. Det skapar en massa on&ouml;diga k&auml;nslor och dessutom kostar det samh&auml;llet massor med pengar. T&auml;nk&nbsp;vad pengar vi skall spara in om tex alla kvinnojourer sl&aring;r igen, det &auml;r ju en j&auml;ttebra sparb&ouml;ssa. Vi beh&ouml;ver inte specialister inom l&auml;kark&aring;ren som specialicerar sig p&aring; m&auml;n och kvinnor. M&aring;ste ju spara in massor p&aring; utbildningsmaterial.<br><br><span></span>Lite funderar jag ju p&aring; det d&auml;r med fortplantning, det finns ju en risk att vi d&ouml;r ut. Men samtidigt, det &auml;r ju inte mitt problem. Det f&aring;r n&aring;gon annan fundera p&aring; tycker jag.<br><span></span><br>Jag tittar p&aring; klockan och ser att min halvtimme med l&auml;karen drar sig mot sitt slut och jag inser att han och jag lever i tv&aring; skilda v&auml;rldar. Han p&aring; sten&aring;ldern och jag i det moderna samh&auml;llet. Vi kommer nog inte n&auml;rmare varandra och jag tycker att det &auml;r v&auml;ldigt irriterande att gamla doktorer inte byts ut mot yngre som vet b&auml;ttre.<br><span></span><br>Jag tackar f&ouml;r mig och p&aring; v&auml;gen ut stannar jag och fyller i formul&auml;ret som jag blev ombedd att g&ouml;ra innan l&auml;karbes&ouml;ket.<br><span></span>F&aring;r se h&auml;r nu.<br><span></span>Fr&aring;ga nr 1. Blev du bra bem&ouml;tt? Svar NEJ<br><span></span>Fr&aring;ga nr 2: Tycker du att din doktor lyssnade p&aring; dig? Svar Nej<br><span></span>Fr&aring;ga nr 3. K&auml;nde du dig sedd? Svar Nej<br><span></span>Fr&aring;ga nr 4. Fick du svar p&aring; dina fr&aring;gor? Svar Nej<br><span></span>Jag kikar lite snabbt p&aring; resten av fr&aring;gorna och ins&aring;g att alla svar kommer att bli Nej, ja f&ouml;rrutom den sista d&aring;. Kommer du att byta l&auml;karstation? D&auml;r blev svaret Ja.<br><span></span><br><span></span>Muttrande om gamla stofiler, sten&aring;lderfolk, inompetens&nbsp;g&aring;r jag d&auml;rifr&aring;n. Skitst&auml;lle.<br><span></span><br><span></span>Men, det h&auml;r med sex d&aring;?<br><span></span><br><span></span><br><span></span><br><span></span></div> <hr  style=" clear: both; visibility: hidden; width: 100%; "></hr>  ]]></content:encoded></item><item><title><![CDATA[Hanns Boris om Ny tronarvinge]]></title><link><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/02/hanns-boris-om-ny-tronarvinge.html]]></link><comments><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/02/hanns-boris-om-ny-tronarvinge.html#comments]]></comments><pubDate>Sat, 25 Feb 2012 09:22:04 -0800</pubDate><category><![CDATA[Uncategorized]]></category><guid isPermaLink="false">http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/02/hanns-boris-om-ny-tronarvinge.html</guid><description><![CDATA[Hanns Boris [...] ]]></description><content:encoded><![CDATA[<span class='imgPusher' style='float:left;height:0px'></span><span style=' float: left; z-index: 10; position: relative; ;clear:left;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/5500457.jpg" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; margin-right: 10px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;">Hanns Boris</div></span> <div  class="paragraph editable-text" style=" display: block; ">Jag ger helt enkelt ordet till Hanns Boris.<br /><span></span><br /><strong>"J&auml;mst&auml;lldhetsdebatt&ouml;r: <br /> Statsministern har nu bekr&auml;ftat att det kungliga barnet inte bytts ut. En symbolisk ceremoni som p&aring;minner om den &ouml;ver hundra tusen nyblivna f&ouml;r&auml;ldrar g&ouml;r varje &aring;r n&auml;r faderskapet fastst&auml;lls. Den processen b&ouml;r ge alla mammor och pappor samma r&auml;ttigheter. S&aring; har Victoria och Daniel &auml;ntligen blivit f&ouml;r&auml;ldrar, och jag vill passa p&aring; att framf&ouml;ra mina gratulationer till de nyblivna f&ouml;r&auml;ldrarna.<br /><span></span></strong><br />Traditionsenligt har statsminister Fredrik Reinfeldt i s&auml;llskap med riksdagens talman Per Westberg, riksmarskalken Svante Lindqvist och &ouml;verhovm&auml;starinnan Alice Trolle-Wachtmeister nu bes&ouml;kt de nyblivna f&ouml;r&auml;ldrarna och h&auml;lsat p&aring; den nyf&ouml;dda <br /> prinsessan, tillika tronarvingen. De har &auml;ven undertecknat vittnesbekr&auml;ftelsen. Det h&auml;r &auml;r en symbolisk ceremoni med en l&aring;ng och betydligt allvarligare historia som har sin bakgrund i att s&auml;kerst&auml;lla att det &auml;r r&auml;tt barn till r&auml;tt f&ouml;r&auml;ldrar f&ouml;r att s&auml;kerst&auml;lla att tronf&ouml;ljden gick r&auml;tt till.<br /><span></span><br />I Sverige &auml;r den h&auml;r ceremonin dock vanligare &auml;n man tror. Omkring 62 000 g&aring;nger varje &aring;r bes&ouml;ker nyblivna f&ouml;r&auml;ldrar socialtj&auml;nsten f&ouml;r att signera ett faderskapsbevis s&aring; att man kan fastst&auml;lla vem som &auml;r far till barnet. Detta ska bevittnas av tv&aring; socialsekreterare. F&ouml;r en del f&ouml;r&auml;ldrar kan det vara v&auml;ldigt kr&auml;nkande d&aring; de kan ha levt tillsammans i m&aring;nga &aring;r och har flera barn tillsammans sen tidigare. Samtidigt &auml;r det omkring 50 000 f&ouml;r&auml;ldrar som inte beh&ouml;ver komma till socialtj&auml;nstens kontor d&aring; de innan barnets nedkomst ing&aring;tt &auml;ktenskap.<br /><br /><span></span>Att fastst&auml;lla vilka som &auml;r f&ouml;r&auml;ldrar till ett barn &auml;r viktigt. S&auml;rskilt faderskapet d&aring; det ibland kan finnas flera presumtiva f&auml;der. Men med dagens medicinska teknik &auml;r det &auml;ven angel&auml;get att kunna fastst&auml;lla moderskapet om oklarheter <br /> skulle uppst&aring;. Lagstiftningen &auml;r dock s&aring; utformad att det &auml;r bara mamman som kan beg&auml;ra faderskapstest, och det genom polishandr&auml;kning om det skulle kr&auml;vas. En presumtiv pappa har inte den r&auml;tten ens om han v&auml;nder sig till en domstol. Att <br /> beg&auml;ra moderskapstest finns det inget utrymme f&ouml;r alls enligt f&ouml;r&auml;ldrabalken.<br /><span></span><br />Tiden &auml;r f&ouml;rbi n&auml;r landets h&ouml;gsta ledning satt med i f&ouml;rlossningssalarna n&auml;r n&auml;sta tronarvinge skulle f&ouml;das. Det har &ouml;verg&aring;tt till ett symbolisk bes&ouml;k av statsministern, riksdagens talman, riksmarskalken och &ouml;verhovm&auml;starinnan. Det &auml;r h&ouml;g tid att &auml;ven fastst&auml;llandet av f&ouml;r&auml;ldraskapet moderniseras och f&ouml;renklas, och f&ouml;r detta har jag tre f&ouml;rslag:<br /><span></span><br />F&ouml;r det f&ouml;rsta m&aring;ste f&ouml;r&auml;ldrabalken bli k&ouml;nsneutralt s&aring; att b&aring;de m&auml;n och kvinnor kan beg&auml;ra faderskaps och moderskapstest.&nbsp; I de fall f&ouml;r&auml;ldraskapet redan &auml;r fastst&auml;llt ska det inte vara m&ouml;jligt f&ouml;r utomst&aring;ende att beg&auml;ra ett test, d&aring; ska det bara vara v&aring;rdnadshavarna som kan det. I de fall det &auml;r oklart vem som kan vara f&ouml;r&auml;lder ska det vara m&ouml;jligt <br /> f&ouml;r en presumtiv f&ouml;r&auml;lder att v&auml;cka talan om sitt eventuella f&ouml;r&auml;ldraskap.<br /><br /><span></span>F&ouml;r det andra m&aring;ste lagstiftningen &auml;ndras s&aring; att den inte g&ouml;r skillnad p&aring; om barnets f&ouml;r&auml;ldrar ing&aring;tt &auml;ktenskap eller inte. Barnets r&auml;tt till b&aring;da sina f&ouml;r&auml;ldrar m&aring;ste vara det centrala. Det viktiga &auml;r om barnets f&ouml;r&auml;ldrar lever tillsammans <br /> eller inte. Lever barnets f&ouml;r&auml;ldrar tillsammans ska b&aring;da anses vara barnets f&ouml;r&auml;ldrar och d&aring; ska b&aring;da &auml;ven f&aring; v&aring;rdnaden om barnet om inte n&aring;gon av dem anses vara direkt ol&auml;mplig som v&aring;rdnadshavare.<br /><br /><span></span>F&ouml;r det tredje s&aring; m&aring;ste processen f&ouml;renklas, exempelvis genom att MVC beredds m&ouml;jlighet att genom delegering fastst&auml;lla f&ouml;r&auml;ldraskapet innan barnet &auml;r f&ouml;tt f&ouml;r de f&ouml;r&auml;ldrar som lever tillsammans. Om os&auml;kerhet av n&aring;gon anledning r&aring;der &auml;r <br /> det rimligt att fastst&auml;llandet sker efter att barnet &auml;r f&ouml;tt och d&aring; genom DNA-prov som med enkelhet kan sk&ouml;tas av BVC med samma delegering som MVC. I de fall f&ouml;r&auml;ldrarna inte bor p&aring; samma adress eller om en av de sammanboende <br /> f&ouml;r&auml;ldrarna s&aring; &ouml;nskar ska en f&ouml;r&auml;ldraskapsutredning ske hos socialtj&auml;nsten oavsett om f&ouml;r&auml;ldrarna ing&aring;tt &auml;ktenskap eller inte.<br /><span></span><br />De h&auml;r f&ouml;rslagen f&ouml;renklar fastst&auml;llandet av f&ouml;r&auml;ldraskapet utan att &auml;ventyra det. Dessutom s&auml;kerst&auml;ller det att barnet har en juridiskt ansvarig f&ouml;r&auml;lder om den nyblivna mamman blir sv&aring;rt sjuk eller avlider i samband med f&ouml;rlossningen eller <br /> strax d&auml;refter. Om det intr&auml;ffar med nuvarande lagstiftning omh&auml;ndertas barnet av socialtj&auml;nsten och fosterhemplaceras, i regel hos pappan, till dess faderskapet &auml;r fastst&auml;llt och pappan f&aring;tt v&aring;rdnaden. En domstolsprocess som kan ta upp till sex m&aring;nader.<br /><br /><span></span>Men det &auml;r inte de viktigaste sk&auml;len. Det viktigaste &auml;r att barnet har lika r&auml;tt till b&aring;da sina f&ouml;r&auml;ldrar redan fr&aring;n sitt f&ouml;rsta <br /> andetag."<br /><span></span><br /><a href="http://www.newsmill.se/node/43316">http://www.newsmill.se/node/43316</a><br /><br /><span></span><br />&nbsp;</div> <hr  style=" clear: both; visibility: hidden; width: 100%; "></hr>  ]]></content:encoded></item><item><title><![CDATA[Mordet i Malmö.]]></title><link><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/02/mordet-i-malm.html]]></link><comments><![CDATA[http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/02/mordet-i-malm.html#comments]]></comments><pubDate>Tue, 21 Feb 2012 10:34:15 -0800</pubDate><category><![CDATA[Uncategorized]]></category><guid isPermaLink="false">http://www.daddys-sverige.com/4/post/2012/02/mordet-i-malm.html</guid><description><![CDATA[Hur kunde det ske? [...] ]]></description><content:encoded><![CDATA[<span class='imgPusher' style='float:left;height:0px'></span><span style=' float: left; z-index: 10; position: relative; ;clear:left;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/87590.png?165" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; margin-right: 10px; border-width:0;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;">Hur kunde det ske?</div></span> <div  class="paragraph editable-text" style=" text-align: left; display: block; "><strong>Vi skakades nog alla n&auml;r den tragiska nyheten om en mamma som h&ouml;ggs ihj&auml;l den 17 Februari i Malm&ouml; n&aring;dde oss. Sj&auml;lv kunde jag inte sluta att t&auml;nka p&aring; barnen som fick bevittna ett v&aring;ld v&auml;rre &auml;n vad som g&aring;r att f&ouml;rest&auml;lla sig. Vi har ocks&aring; f&aring;tt l&auml;sa att sj&auml;lva upprinnelsen &auml;r en v&aring;rdnadstvist d&auml;r pappan, m&ouml;rdaren, har misshandat och frihetsber&ouml;vat mamman. Mannen fick ett f&auml;ngelsestraff men v&auml;ntade p&aring; att avtj&auml;na det och kunde r&ouml;ra sig fritt i samh&auml;llet. D&aring; passade han p&aring; att m&ouml;rda modern framf&ouml;r &ouml;gonen p&aring; sina barn p&aring; &ouml;ppen gata. Vi kan nog alla enas om att det handlar om en mycket st&ouml;rd man d&auml;r alla alarmklockor borda ha ringt. Han skulle g&aring;tt rakt in i f&auml;ngelse.</strong><br /><span></span><br />Jag st&auml;ller mig fr&aring;gan hur det &auml;r m&ouml;jligt att mannen fick m&ouml;jlighet att utf&ouml;ra d&aring;det. Vad &auml;r det som brister i r&auml;tts&auml;kerheten?<br /><span></span>&nbsp;<br />Hur kan detta h&auml;nda? H&auml;r finns alla tecken p&aring; att kvinnan beh&ouml;vde skydd, varf&ouml;r fick hon inte det? Jag t&auml;nker s&aring; h&auml;r. Vi vet ju alla att det anm&auml;ls hit och dit, kvinnor anm&auml;ler m&auml;n f&ouml;r misshandel, v&aring;ldt&auml;kter, &ouml;vergrepp mm p&aring; l&ouml;pande band. Det v&auml;ller in anm&auml;lningar till polis och socialtj&auml;nst. Jag tror jag l&auml;ste n&aring;gonstans att i Sverige &auml;r vi ledande n&auml;r det g&auml;ller kvinnors anm&auml;lningar mot m&auml;n.&nbsp;Kan det leda till att poliser, socialtj&auml;nster och tingsr&auml;tter&nbsp;blir avtrubbade och inte tar allvarligt p&aring; anm&auml;lningar som kommer in? Papper flyttas i buntar fr&aring;n den ena sidan av skrivbordet till den andra utan att l&auml;sas&nbsp;noga och de verkliga farliga&nbsp;f&ouml;r&ouml;varna&nbsp;inte&nbsp;tas p&aring; allvar d&aring; det det blir lite av vardagsmat.<br /><span></span><br /><span></span>Mammor som anv&auml;der incestkortet vid v&aring;rdnadstvister och falskanm&auml;ler pappan f&ouml;r att vinna mark.<br /><span></span>Kvinnor som vaknar upp bredvid kollegan efter nattens firmafest och med panik&nbsp;kollar p&aring; klockan och inser att hon skulle varit hemma f&ouml;r flera timmar sedan.&nbsp;Kastar&nbsp;sig &ouml;ver mobilen och ser att det &auml;r 27 missade samtal fr&aring;n sambon/maken. Hur skall hon klara sig ur detta och kommer p&aring; den fantastiska iden att falskanm&auml;la kollegan f&ouml;r v&aring;ldt&auml;kt.&nbsp;Jag beh&ouml;ver inte ta fler exempel d&aring; jag har stor tilltro till att ni f&ouml;rst&aring;r vad jag menar.<br /><span></span><br />Det &auml;r inte sv&aring;rt att f&ouml;rst&aring; att det &auml;r l&auml;tt att missa de verkliga f&ouml;r&ouml;varna n&auml;r det n&auml;stan har g&aring;tt mode i att anm&auml;la&nbsp;i ren slentrian.<br /><span></span><br /><span></span>I fallet jag tar upp som exempel hade en granne slagit larm. R&auml;tten tog inte detta p&aring; tillr&auml;ckligt stort allvar utan han kunde hur l&auml;tt som helst sticka kniven i mamman. &Auml;r det s&aring; konstigt egentligen med&nbsp;tanke p&aring; det stora antalet falskanm&auml;lare som finns p&aring;hejjade av socialtj&auml;nst och kvinnojourer? Nej det &auml;r det s&aring; klart inte. Inte ett dugg faktiskt.<br />L&aring;t s&auml;ga att av 200 anm&auml;lningar finns det en verklig f&ouml;r&ouml;vare, hur skall polis och &aring;klagare kunna hitta just den personen&nbsp;i m&auml;ngden? Hur m&aring;nga&nbsp;offer skall det beh&ouml;vas bli innan n&aring;gon f&ouml;rst&aring;r allvaret med alla falskanm&auml;lningar? Hur m&aring;nga barn skall uts&auml;ttas f&ouml;r &ouml;vergrepp f&ouml;r att folk p&aring; pin kiv anm&auml;ler och tar resurser fr&aring;n&nbsp;det&nbsp;som &auml;r riktigt allvarligt?<br /><span></span><br /><span></span>Hur skall vi komma&nbsp;till r&auml;tta med detta?&nbsp;Vem eller vilka b&auml;r det yttersta ansvaret?&nbsp;Blev Malm&ouml;kvinnan m&ouml;rdad&nbsp;f&ouml;r att h&ouml;gen med falskanm&auml;lare sm&auml;ller v&aring;gsk&aring;len i backen?</div> <hr  style=" clear: both; visibility: hidden; width: 100%; "></hr>  <span class='imgPusher' style='float:right;height:0px'></span><span style=' float: right; z-index: 10; position: relative; ;clear:right;margin-top:0px;*margin-top:0px'><a><img src="http://www.daddys-sverige.com/uploads/4/3/4/7/4347238/8733470.jpg" style="margin-top: 5px; margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; margin-right: 0px; border-width:1px;padding:3px;" alt="Picture" class="galleryImageBorder" /></a><div style="display: block; font-size: 90%; margin-top: -10px; margin-bottom: 10px; text-align: center;">Angela Beausang</div></span> <div  class="paragraph editable-text" style=" display: block; "><strong>L&auml;ste precis en artikel Angela Beausang ROKS som anser att det &auml;r stor brist p&aring; kompetens hos Tingsr&auml;tten.<br /><span></span></strong><br />Jag citerar hela artikeln;<br /><span></span><br /><span></span><em>"Kvinnan m&ouml;rdades p&aring; &ouml;ppen gata av sin f&ouml;re detta sambo framf&ouml;r &ouml;gonen p&aring; sina&nbsp;&nbsp; <br /> barn. Mordet hade sannolikt kunnat undvikas. Mannen hade tidigare sl&auml;ppts p&aring; fri fot&nbsp;eftersom tingsr&auml;tten ans&aring;g att det inte fanns risk f&ouml;r upprepad brottslighet&nbsp;&nbsp;och polisen hade varnats. Det visar att det &auml;r h&ouml;g tid f&ouml;r ber&ouml;rda&nbsp;&nbsp;myndigheter att kvalitetss&auml;kra sina riskbed&ouml;mningar i &auml;renden som r&ouml;r m&auml;ns&nbsp;v&aring;ld mot kvinnor. <br /><br /><span></span>Attityderna kring denna typ av brott m&aring;ste ocks&aring; f&ouml;r&auml;ndras. De &auml;r inga&nbsp;&nbsp; familjeangel&auml;genheter, inga familjedramer, inga familjetragedier. <br /><span></span><br />M&auml;ns v&aring;ld mot kvinnor &auml;r ett samh&auml;llsproblem. Det m&aring;ste behandlas med&nbsp;professionalitet, medvetenhet och med kvalitetss&auml;krade metoder. Varje &aring;r&nbsp;&nbsp; m&ouml;rdas omkring 17 kvinnor av m&auml;n som de har eller har haft en relation till. <br /><br /><span></span><strong>Mannen som d&ouml;dade kvinnan i Malm&ouml; i fredags hade &ouml;verfallit henne f&ouml;rut. Efter&nbsp;ett &ouml;verfall i oktober i fjol d&ouml;mdes han f&ouml;r olaga frihetsber&ouml;vande. Han&nbsp;&nbsp; f&ouml;rsattes p&aring; fri fot efter att domen &ouml;verklagats</strong>. <br /><span></span><br /><span></span>Tingsr&auml;tten ans&aring;g att det inte fanns risk f&ouml;r upprepad brottslighet. Den&nbsp;&nbsp; bed&ouml;mningen g&aring;r emot b&aring;de forskning om m&auml;ns v&aring;ld mot kvinnor och kunskap som&nbsp;&nbsp; kvinnojoursr&ouml;relsen samlat p&aring; sig genom &aring;ren. Risken att en man som slagit&nbsp;&nbsp; och hotat g&ouml;r det igen &auml;r alltid stor. Bed&ouml;mningen att risken f&ouml;r upprepat v&aring;ld &auml;r liten tyder p&aring; en stor brist p&aring;&nbsp;&nbsp; kompetens hos tingsr&auml;tten. M&auml;ns v&aring;ld mot kvinnor h&ouml;r till den typ av brott&nbsp;&nbsp; d&auml;r risken f&ouml;r upprepad brottslighet &auml;r som allra st&ouml;rst. <br /><span></span><br />Den 39-&aring;riga kvinnan hade polisskydd, bland annat en larmtelefon, men hon hann&nbsp;aldrig ringa p&aring; den. Mannen knivh&ouml;gg henne i magen p&aring; gatan och hon avled av&nbsp;&nbsp; skadorna. <br /><span></span><br />Mordet borde aldrig ha kunnat ske. Samh&auml;llet b&auml;r det p&aring; sitt samvete. Men det&nbsp;&auml;r inte f&ouml;rsta g&aring;ngen mord beg&aring;s av m&auml;n som borde ha f&aring;ngats upp av&nbsp;samh&auml;llet, d&auml;r alla varningsklockor har ringt och kvinnan har slagit larm&nbsp;och s&ouml;kt skydd. <br /><span></span><br />Det &auml;r h&ouml;g tid att st&auml;lla fr&aring;gan:&nbsp;<br /><span></span><br />Hur kan s&aring;dana mord f&aring; forts&auml;tta ske i ett land som Sverige, d&auml;r vi har lagar&nbsp;som ska fungera och ge tillr&auml;ckligt skydd f&ouml;r kvinnor och barn som uts&auml;tts&nbsp;f&ouml;r m&auml;ns v&aring;ld? <br /><span></span><br />Risken f&ouml;r att v&aring;ldet blir gr&ouml;vre och f&aring;r d&ouml;dlig utg&aring;ng &auml;r som allra st&ouml;rst&nbsp;n&auml;r kvinnan best&auml;mmer sig f&ouml;r att l&auml;mna f&ouml;rh&aring;llandet, det visar statistik&nbsp;och fakta. <br /><span></span><br />Kvinnojourernas erfarenhet &auml;r ocks&aring; att det finns stor risk f&ouml;r att v&aring;ldet&nbsp;forts&auml;tter och att mannen anv&auml;nder barnen f&ouml;r att forts&auml;tta kontrollera&nbsp;kvinnan, och ut&ouml;va v&aring;ld mot henne. Att kvinnan och mannen i Malm&ouml; dessutom&nbsp;l&aring;g i en v&aring;rdnadstvist om barnen borde d&auml;rf&ouml;r ha lett till extra&nbsp;&nbsp;f&ouml;rsiktighet. <br /><span></span><br />Att kvinnor erbjuds kvalificerad hj&auml;lp av samh&auml;llet vid hot om v&aring;ld f&aring;r inte&nbsp;h&auml;nga p&aring; enskilda individers engagemang. <br /><br /><span></span>Roks kr&auml;ver att riskbed&ouml;mningarna kvalitetss&auml;kras och att det geografiska&nbsp;&nbsp;lotteriet f&aring;r ett slut. &Aring;klagarkamrarna m&aring;ste bygga sina beslut p&aring;&nbsp;&nbsp; strukturerade hot- och riskbed&ouml;mningar. F&ouml;r detta kr&auml;vs kunskap om m&auml;ns v&aring;ld&nbsp;&nbsp; mot kvinnor, kunskap som jourr&ouml;relsen tillsammans med brottsofferjourer,&nbsp;&nbsp; forskare och poliser har <br /> samlat p&aring; sig under l&aring;ng tid. <br /><span></span><br /><span></span><br /> Roks har f&ouml;ljande krav:&#8232; <br /><span></span><br /><span></span><br /> * Kvalitetss&auml;kra hot- och riskbed&ouml;mningar f&ouml;r kvinnor och barn <br /> som utsatts f&ouml;r&nbsp;&nbsp; m&auml;ns v&aring;ld. <br /><span></span><br /><span></span><br /> * Avskaffa godtyckligheten i utf&auml;rdandet av kontaktf&ouml;rbud. <br /> &Auml;ven dessa m&aring;ste&nbsp;&nbsp; vila p&aring; kvalitetss&auml;krade riskbed&ouml;mningar. <br /><span></span><br /><span></span><br /> * Lita inte p&aring; att kontaktf&ouml;rbuden r&auml;cker f&ouml;r att s&auml;kra <br /> kvinnors och barns&nbsp;&nbsp; skydd. Detta visar mordet i Malm&ouml; med all &ouml;nskv&auml;rd <br /> tydlighet. <br /><span></span><br /><span></span><br /> * N&auml;r det finns barn med i bilden: Ta s&auml;rskild <br /> s&auml;kerhetsh&auml;nsyn.&nbsp;&nbsp; Barnperspektivet m&aring;ste finnas med i hot- och <br /> riskbed&ouml;mningarna. <br /><span></span><br /></em><span></span><br /><br /> <strong><a title="" href="http://www.sydsvenskan.se/tags/Angela+Beausang">Angela Beausang</a> </strong><br /><span></span><br /><span></span><br /> <em>Ordf&ouml;rande f&ouml;r Roks, Riksorganisationen f&ouml;r kvinnojourer <br /> och tjejjourer i&nbsp;&nbsp; Sverige."<br /><span></span><br /><span></span></em><strong>Det&nbsp;&auml;r stora ord av Angela Beausang och hon skyller allt p&aring; Tingsr&auml;tten. Men utifr&aring;n mina funderingar i b&ouml;rjan av mitt inl&auml;gg undrar jag hur m&aring;nga falskanm&auml;lningar Angela Beausang ligger bakom och faktiskt &auml;r medverkande till att mordet p&aring; kvinnan kunde ske.<br /><span></span><br /><span></span><a href="http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1609849/Stor-brist-pa-kompetens-hos-tingsratten.html" title="">http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1609849/Stor-brist-pa-kompetens-hos-tingsratten.html</a><br /><span></span></strong><br /><span></span><br /><span></span><br /><span></span></div> <hr  style=" clear: both; visibility: hidden; width: 100%; "></hr>  <div  class="paragraph editable-text" style=" text-align: left; "></div>  ]]></content:encoded></item></channel></rss>

