I Början av Februari publicerade SvD Brännpunkt en artikel av feministerna Angela Beausang Roks, Carina Ohlson SKR/civilutskottet och Tomas Wetterberg, män för jämställdhet. Artikeln handlade om tre barn som kidnappats undanhållits och alienerats mot sin pappa i fyra år och att pappan nu hade vunnit ensam vårdnad.
Pappans fall är känt sedan länge på mans & familjejouren och man behöver bara läsa domen för att förstå att artikeln som undertecknats av de tre feministerna är lögnaktig och grovt ärekränkande, Dom klarar sig dock på att dom aldrig skriver namnen på de inblandade.
Pressmeddelande från Mans & Familjejour
Mans- & Familjejour skickade in en replik till SvD för att bemöta Roks, SKR och MFJ:s skrivelse "Barn ska inte behandlas så här" från 13-02-01 där de gick till angrepp mot en pappa och dennes barn. Eftersom dessa organisationer gjorde ett oförtjänt omoraliskt påhopp på denna familj, så ansåg vi det angeläget att gå i dennes försvar. Mans- & Familjejour anser också att det är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv att ge läsarna möjlighet att se andra sidan av myntet och inte bara deras. En uppfattning som inte delades av SvD som istället valde att refusera artikeln.
- Självklart får ni vår refuserade artikel vilket ni finner efter detta. Som politiker och medborgare måste ni även kritiskt kunna granska de röster som vill höras i debatten, så för Er som har tid och finner det av intresse hur verkligheten ser ut 2013 kan ni även begära domen T19036-10.
OBS! (Notera "share" knapparna i botten av inlägget)
*** Vår Replik som refuserades av SvD:
Mans- & Familjejour
Under flera år har pappor försökt att uppmärksamma hur de systematiskt blivit borttvingade från sina barn. Hur de gått från att vara en närvarande och älskad förälder, till att bli utmålad som hotfull, aggressiv med falska anklagelser, tömda bankkonton och t.o.m. polisanmälningar. Artiklar som refuseras med motivation att "de inte skriver om enskilda ärenden", men när det handlar om en mamma som får ta ansvar för sitt handlande då går det plötsligt bra.
Tre framstående personligheter: Angela Beausang (Roks), Carina Ohlson (SKR) och Tomas Wetterberg (MFJ) gick ut i media, 13-02-01, och protesterade högt kring hur en pappa, i en vårdnadstvist, tillslut fick både vårdnad och boendet om sina barn då pappan uppenbart bäst kunde tillgodose barnens behov av båda föräldrarna. Detta efter att modern under flera år utövat umgängessabotage, smutskastat, förtalat och polisanmält denna pappa. Istället för att parterna nu får hjälp och stöd att komma tillrätta med sin livskris så målas nu pappan upp istället som ett monster av ovan föreningar.
- Frågan ingen ställer sig är när skall det få ett slut?
Att svartmåla män och fäder kan vara extremt lönsamt
Vad som inte framgår av deras artikel är att det är ofta dem själva som satt i system att tvinga bort den andra förälder genom polisanmälningar och anklagelser. Ofta på bristfälliga grunder med barn som lider helt i onödan. Istället för att ta reda på fakta och identifiera det verkliga hotbilden (Ofta är det faktiskt den som förtalar) och arbeta för att tidigt stävja en konflikt, så har de utvecklat en affärsmodell som rider på allmänhetens och våra politikers okunskap kring just våld i nära relation och genom att svartmåla just män som kollektiv så kan de erhålla hundratals miljoner i olika bidrag. Värt att nämna är att utsatta män saknar helt detta stöd idag. Sen att varken statistik och studier stödjer deras världsbild, saknar relevans. Ett fåtal förövare till män och ännu färre pappor får idag tjäna som incitament för att bedriva förtal mot alla pappor och män som kommer i deras väg och det gäller speciellt efter en separation. Hur felaktig deras världsbild är kan vi läsa i deras egna artikel:
"Utifrån vad barnpsykologin säger om att plötsligt separera små barn från sin anknytningsförälder och därefter inte tillåta kontakt med denna inom för barnen överskådlig tid, finner vi hela processen anmärkningsvärd."
Dessa organisationer lever kvar i tron att anknytning görs till bara en förälder och har helt missat att barn faktiskt gör det till båda, samtidigt. Denna kunskap har varit känd sedan 80-talet och man blir chockad att ens behöva läsa deras syn 2013. Det spelar således ingen roll vilken utav föräldern som tvingas bort. Har barnet haft en nära anknytning med en förälder som tvingas bort så kommer både saknad och frustration som en naturlig effekt. Barnets reaktion används sedan mot den frånvarande föräldern som ett "bevis" på vad den frånvarande föräldern gjort. En retorik som saknar all form av vetenskaplig grund och är rena irrläran om man utgår från vad forskning kring barns hälsa och boende säger. Den säger tydligt att barn behöver båda sina föräldrar så långt som möjligt och föräldrarna behöver hjälp för att komma ur sin emotionella låsning - Inte vändas mot varandra.
När dom inte längre kan dupera rätten - förtalar dom pappan inför hela svenska folket
I detta fall vände sig mamman uppenbart till kvinnojouren och drogs snabbt in i den metodik de använt under alla dessa år för att beskylla och förtala, vilket resulterade i ett helvete för tre barn och pappan. När nu samhället markerar att ett sådant förfarande inte är okej, då hänger de ut pappan och barnen - Inför alla!
Mans- & Familjejour arbetar med människor i kris och vi ser detta mönster dagligen och denna arbetsmodell är etablerat i stora delar av Sverige. Villrådiga föräldrar som söker stöd och hjälp i sin livskris och vid kontakt med fel organisation dras de rakt in i ett helvete som sen tar flera år och kanske hundratusentals kronor att komma ur. Föräldrar riskerar bli gödkalvar åt organisationer som ger sken av att skydda, när dessa egentligen är beroende av konflikten för att få mer bidrag. Mammor bor i miljöer som cementerar bilden av att vara offer. På dessa jourer visas tecknade filmer för barnen där pappor framstår som förövare
Det påstådda stödet till drabbade är ofta rent farligt
Forskning har kommit långt avseende barns minne, repetition och tid. Inom psykologi och utredning vet man idag att det viktigaste perioden vid en utredning är inom en vecka, eller så snabbt som möjligt. Istället uppmuntrar dessa organisationer barnen att ta god tid på sig så de kan komma tillrätta med sina tankar. Vuxna som hjälper barnen att lägga ord i deras mun, få ordning på deras gester. Hur pålitligt blir det? Metoder visar att även små barn kan illustrera vad den upplevt, således är deras vittnesmål mest trovärdiga i början, innan den färgas av andra intryck, vilket vi idag vet är lätta att påverka. I denna miljö får barnen ibland flera månader och år på sig att utveckla sina tankar, vilket blir direkt kontraproduktivt om man skall utreda ett påstående om brott. Denna form av verksamhet och påstådda stöd till drabbade är direkt farligt och underblåser snarare konflikten och samtidigt tar dyrbar tid för polis och åklagare att utreda riktiga brott.
- Allt på bekostnad av våra barns hälsa och utveckling.
Kvinnojouren slukar enorma resurser, men gör ingen skillnad enligt socialstyrelsen
Maria Abrahamsson (M) skrev så sent som i höstas, 2012, att hon förespråkade att samhället inte skall lägga ett sådant livsviktigt ansvar på dessa ideella organisationer då de saknar både expertis och resurser att hantera just människor i kris, och just för att det är ett gemensamt samhällsansvar. Samtidigt visade socialstyrelsens utredning kring kvinnojouren att deras faktiska stöd saknade effekt om man jämförde mot kontrollgruppen som inte använde dem, således borde man se över nya former där fokus istället borde vara att i första hand stävja konflikten, ge både barn och föräldrar stöd så de kan få ordning på sitt liv. Både Svenska och Internationella projekt har med framgång visat att det är den bästa metoden om man vill få både föräldrar och barn som mår bättre vid en separation.
- Att föräldrar separerar innebär inte att barnet skall behöva göra det, men om två föräldrar hamnar i en livskris så är det en skam för hela vårt samhälle om vi samtidigt vänder dem ryggen. Alla har lika rätt till lagens stöd och samhällets skydd, så även rätt till stödjande verksamhet.
I nio av tio fall tvingas pappan i regel bort redan från början och det tar flera åt att kunna komma tillbaka till ett normalt liv. Dessa lidande föräldrar får inga stora rubriker, men nu när en pappa bedöms vara bäst lämpad så anfaller dessa föreningar med att svartmåla för att saluföra sitt budskap.
Mans & Familjejouren bjuder in Roks, SKR och MFJ till dialog för att hitta nya lösningar
Mans- & Familjejour tycker detta är osmakligt, speciellt som de samtidigt profiterar på denna destruktivitet. Vi pratar om barn och föräldrar i en livskris, vilket dessa verkar helt ha glömt bort. Vi måste alla respektera och lita på att vårt rättsystem har den kompetens som behövs för att kunna göra en korrekt bedömning och sen kan man alltid arbeta på att förbättra och förfina, men det gör man inte genom att hänga ut privatpersoner och barn. Därför vill Mans- & Familjejour inbjuda Roks. SKR och MFJ till en dialog kring hur vi tillsammans som ideella organisationer kan agera korrekt med barn och föräldrar som hamnar i en livskris, så inga goda intentioner hamnar fel och underblåser konflikten vidare. Att verka med stöd i situationer som präglas av destruktiva relationer och separationer kräver att vi frivilligorganisationer respekterar och följer lagar, rättssystemets domar samt har en stor ödmjukhet inför uppgiften. Men mest av allt att vi ser och respekterar barns behov och rätt till båda sina föräldrar då detta är möjligt.
Janne Runsvik
Ordförande
Pappans fall är känt sedan länge på mans & familjejouren och man behöver bara läsa domen för att förstå att artikeln som undertecknats av de tre feministerna är lögnaktig och grovt ärekränkande, Dom klarar sig dock på att dom aldrig skriver namnen på de inblandade.
Pressmeddelande från Mans & Familjejour
Mans- & Familjejour skickade in en replik till SvD för att bemöta Roks, SKR och MFJ:s skrivelse "Barn ska inte behandlas så här" från 13-02-01 där de gick till angrepp mot en pappa och dennes barn. Eftersom dessa organisationer gjorde ett oförtjänt omoraliskt påhopp på denna familj, så ansåg vi det angeläget att gå i dennes försvar. Mans- & Familjejour anser också att det är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv att ge läsarna möjlighet att se andra sidan av myntet och inte bara deras. En uppfattning som inte delades av SvD som istället valde att refusera artikeln.
- Självklart får ni vår refuserade artikel vilket ni finner efter detta. Som politiker och medborgare måste ni även kritiskt kunna granska de röster som vill höras i debatten, så för Er som har tid och finner det av intresse hur verkligheten ser ut 2013 kan ni även begära domen T19036-10.
OBS! (Notera "share" knapparna i botten av inlägget)
*** Vår Replik som refuserades av SvD:
Mans- & Familjejour
Under flera år har pappor försökt att uppmärksamma hur de systematiskt blivit borttvingade från sina barn. Hur de gått från att vara en närvarande och älskad förälder, till att bli utmålad som hotfull, aggressiv med falska anklagelser, tömda bankkonton och t.o.m. polisanmälningar. Artiklar som refuseras med motivation att "de inte skriver om enskilda ärenden", men när det handlar om en mamma som får ta ansvar för sitt handlande då går det plötsligt bra.
Tre framstående personligheter: Angela Beausang (Roks), Carina Ohlson (SKR) och Tomas Wetterberg (MFJ) gick ut i media, 13-02-01, och protesterade högt kring hur en pappa, i en vårdnadstvist, tillslut fick både vårdnad och boendet om sina barn då pappan uppenbart bäst kunde tillgodose barnens behov av båda föräldrarna. Detta efter att modern under flera år utövat umgängessabotage, smutskastat, förtalat och polisanmält denna pappa. Istället för att parterna nu får hjälp och stöd att komma tillrätta med sin livskris så målas nu pappan upp istället som ett monster av ovan föreningar.
- Frågan ingen ställer sig är när skall det få ett slut?
Att svartmåla män och fäder kan vara extremt lönsamt
Vad som inte framgår av deras artikel är att det är ofta dem själva som satt i system att tvinga bort den andra förälder genom polisanmälningar och anklagelser. Ofta på bristfälliga grunder med barn som lider helt i onödan. Istället för att ta reda på fakta och identifiera det verkliga hotbilden (Ofta är det faktiskt den som förtalar) och arbeta för att tidigt stävja en konflikt, så har de utvecklat en affärsmodell som rider på allmänhetens och våra politikers okunskap kring just våld i nära relation och genom att svartmåla just män som kollektiv så kan de erhålla hundratals miljoner i olika bidrag. Värt att nämna är att utsatta män saknar helt detta stöd idag. Sen att varken statistik och studier stödjer deras världsbild, saknar relevans. Ett fåtal förövare till män och ännu färre pappor får idag tjäna som incitament för att bedriva förtal mot alla pappor och män som kommer i deras väg och det gäller speciellt efter en separation. Hur felaktig deras världsbild är kan vi läsa i deras egna artikel:
"Utifrån vad barnpsykologin säger om att plötsligt separera små barn från sin anknytningsförälder och därefter inte tillåta kontakt med denna inom för barnen överskådlig tid, finner vi hela processen anmärkningsvärd."
Dessa organisationer lever kvar i tron att anknytning görs till bara en förälder och har helt missat att barn faktiskt gör det till båda, samtidigt. Denna kunskap har varit känd sedan 80-talet och man blir chockad att ens behöva läsa deras syn 2013. Det spelar således ingen roll vilken utav föräldern som tvingas bort. Har barnet haft en nära anknytning med en förälder som tvingas bort så kommer både saknad och frustration som en naturlig effekt. Barnets reaktion används sedan mot den frånvarande föräldern som ett "bevis" på vad den frånvarande föräldern gjort. En retorik som saknar all form av vetenskaplig grund och är rena irrläran om man utgår från vad forskning kring barns hälsa och boende säger. Den säger tydligt att barn behöver båda sina föräldrar så långt som möjligt och föräldrarna behöver hjälp för att komma ur sin emotionella låsning - Inte vändas mot varandra.
När dom inte längre kan dupera rätten - förtalar dom pappan inför hela svenska folket
I detta fall vände sig mamman uppenbart till kvinnojouren och drogs snabbt in i den metodik de använt under alla dessa år för att beskylla och förtala, vilket resulterade i ett helvete för tre barn och pappan. När nu samhället markerar att ett sådant förfarande inte är okej, då hänger de ut pappan och barnen - Inför alla!
Mans- & Familjejour arbetar med människor i kris och vi ser detta mönster dagligen och denna arbetsmodell är etablerat i stora delar av Sverige. Villrådiga föräldrar som söker stöd och hjälp i sin livskris och vid kontakt med fel organisation dras de rakt in i ett helvete som sen tar flera år och kanske hundratusentals kronor att komma ur. Föräldrar riskerar bli gödkalvar åt organisationer som ger sken av att skydda, när dessa egentligen är beroende av konflikten för att få mer bidrag. Mammor bor i miljöer som cementerar bilden av att vara offer. På dessa jourer visas tecknade filmer för barnen där pappor framstår som förövare
Det påstådda stödet till drabbade är ofta rent farligt
Forskning har kommit långt avseende barns minne, repetition och tid. Inom psykologi och utredning vet man idag att det viktigaste perioden vid en utredning är inom en vecka, eller så snabbt som möjligt. Istället uppmuntrar dessa organisationer barnen att ta god tid på sig så de kan komma tillrätta med sina tankar. Vuxna som hjälper barnen att lägga ord i deras mun, få ordning på deras gester. Hur pålitligt blir det? Metoder visar att även små barn kan illustrera vad den upplevt, således är deras vittnesmål mest trovärdiga i början, innan den färgas av andra intryck, vilket vi idag vet är lätta att påverka. I denna miljö får barnen ibland flera månader och år på sig att utveckla sina tankar, vilket blir direkt kontraproduktivt om man skall utreda ett påstående om brott. Denna form av verksamhet och påstådda stöd till drabbade är direkt farligt och underblåser snarare konflikten och samtidigt tar dyrbar tid för polis och åklagare att utreda riktiga brott.
- Allt på bekostnad av våra barns hälsa och utveckling.
Kvinnojouren slukar enorma resurser, men gör ingen skillnad enligt socialstyrelsen
Maria Abrahamsson (M) skrev så sent som i höstas, 2012, att hon förespråkade att samhället inte skall lägga ett sådant livsviktigt ansvar på dessa ideella organisationer då de saknar både expertis och resurser att hantera just människor i kris, och just för att det är ett gemensamt samhällsansvar. Samtidigt visade socialstyrelsens utredning kring kvinnojouren att deras faktiska stöd saknade effekt om man jämförde mot kontrollgruppen som inte använde dem, således borde man se över nya former där fokus istället borde vara att i första hand stävja konflikten, ge både barn och föräldrar stöd så de kan få ordning på sitt liv. Både Svenska och Internationella projekt har med framgång visat att det är den bästa metoden om man vill få både föräldrar och barn som mår bättre vid en separation.
- Att föräldrar separerar innebär inte att barnet skall behöva göra det, men om två föräldrar hamnar i en livskris så är det en skam för hela vårt samhälle om vi samtidigt vänder dem ryggen. Alla har lika rätt till lagens stöd och samhällets skydd, så även rätt till stödjande verksamhet.
I nio av tio fall tvingas pappan i regel bort redan från början och det tar flera åt att kunna komma tillbaka till ett normalt liv. Dessa lidande föräldrar får inga stora rubriker, men nu när en pappa bedöms vara bäst lämpad så anfaller dessa föreningar med att svartmåla för att saluföra sitt budskap.
Mans & Familjejouren bjuder in Roks, SKR och MFJ till dialog för att hitta nya lösningar
Mans- & Familjejour tycker detta är osmakligt, speciellt som de samtidigt profiterar på denna destruktivitet. Vi pratar om barn och föräldrar i en livskris, vilket dessa verkar helt ha glömt bort. Vi måste alla respektera och lita på att vårt rättsystem har den kompetens som behövs för att kunna göra en korrekt bedömning och sen kan man alltid arbeta på att förbättra och förfina, men det gör man inte genom att hänga ut privatpersoner och barn. Därför vill Mans- & Familjejour inbjuda Roks. SKR och MFJ till en dialog kring hur vi tillsammans som ideella organisationer kan agera korrekt med barn och föräldrar som hamnar i en livskris, så inga goda intentioner hamnar fel och underblåser konflikten vidare. Att verka med stöd i situationer som präglas av destruktiva relationer och separationer kräver att vi frivilligorganisationer respekterar och följer lagar, rättssystemets domar samt har en stor ödmjukhet inför uppgiften. Men mest av allt att vi ser och respekterar barns behov och rätt till båda sina föräldrar då detta är möjligt.
Janne Runsvik
Ordförande
RSS Feed
