Två delar räcker inte för att redogöra för det här fallet. Det kommer att krävas minst tre. Idag skall jag visa hur domstolen ser på dessa saker när ärendena till slut når dit. Och jag visar också svart på vitt varför så många pappor anmäls för sexbrott mot barnen i vårdnadstvister. Oavsett om man åtalas eller inte så är man nämligen körd som förälder efter en sådan anmälan. Lagen säger nämligen att barn skall skadas och misshandlas genom att förlora en älskad förälder enbart för att man måste skydda barnen från risken att pappa är en incestuös pedofil. Detta vet människorna som jobbar med detta på socialtjänsterna. De lär och visar sedan mammorna hur dom skall göra. Och om mamman inte vill vara med om att göra sitt barn illa, ja då kommer hoten. Läs vidare så får ni se själva.
Detta fall är ett typiskt exempel på de moderna häxprocesser mot fäder som pågår. Ett fall som liknar mitt eget på alla sätt, förutom att det inte framskridit lika långt ännu.
Varför reagerar inte lagmannen på socialtjänstens metoder?
På bilden ser ni Varbergs tingsrätt. Den tingsrätt som oftast får hantera de vårdnadstvister som handläggs av Kungsbacka socialtjänst. För övrigt tingsrätten som även handlägger mitt mål, så det kan ju te sig extremt dumt av mig att skriva detta, men att hålla käften när jag ser barn behandlas lika illa som mitt har blivit klarar jag inte.
Förhoppningsvis delar även tingsrätten i Varberg åsikten att det är barnets bästa som skall vara vägledande i alla beslut. I annat fall bryter dom mot lagen. Frågan är dock om domstolen verkligen såg till barnets bästa då man i ett interimistiskt beslut den 3 Juli i fjol fråntog ännu ett barn all kontakt med sin pappa? Man gjorde det i alla fall inte 2009 då fiskal Hanna Westgård gjorde exakt samma sak mot mig och min dotter, Och varför reagerade inte lagman Mats Sjösten på uppgifterna att socialsekreterare Gail Sjölund använder LVU lagen för att hota och skrämma föräldrar till lydnad? Det är knappast det lagen är till för. Frågan är om det ens är lagligt?
Domstolen måste kunna lita på att myndigheten som är satta att utreda vad som är bäst för barnet gör ett bra arbete och levererar utredningar som håller hög kvalitet och är rättssäkra och objektiva. Att utredningar skall vara allt detta är för övrigt ett krav som är stipulerat i grundlagen. Enligt forskaren och docenten Bo Edvardsson ser det dock extremt illa ut på den fronten inom de sociala myndigheterna i Sverige. (Att Edvardsson endast är docent och inte professor,och aldrig heller kommer att bli, kan ha att göra med hans fräna kritik på detta område)
Det är fritt fram i domstolarna att påstå precis vad som helst om den andre föräldern
Det är domstolen som har utredningsansvaret, men själva arbetet faller alltid på socialtjänsten. Det är ju det dom är till för så konstigt vore det väl annars? Fyra månader har sedan socialtjänsten på sig att leverera en utredning som kan vägleda domstolen att fatta ett beslut som är det bästa för barnet. Det tar dock i realiteten alltid flera år innan man kommer till en slutförhandling., (fyra i mitt fall). Under tiden fattar domstolen interimistiska beslut som skall gälla "tills vidare". Detta sker i så kallade "muntliga förhandlingar". Man skall dock inte lura sig på ordet förhandling. Här behöver man inte presentera några bevis för det man påstår. Inte heller hörs några vittnen. Här är det således fritt fram att påstå vad skit som helst om sin motpart, varpå rådmannen därefter tvingas fatta ett beslut endast på denna smutskastning som flyger fram och tillbaka. Att kalla dessa förhandlingar för skitkastartävlingar är ingen definitivt ingen underdrift. Här gäller det för den saboterande föräldern att få behålla rätten att sabotera, vilket dom också ofta får efter att deras advokater tagit heder och ära av barnets andre förälder. Oftast pappan, som i sin tur alltid är i princip helt försvarslös.
I det aktuella fallet i Kungsbacka hölls alltså en muntlig förhandling den 3 Juli 2012. Dagen efter att åklagaren lagt ner målet mot pappan gällande misstanke om övergrepp. Ordförande i rätten är lagman Mats Sjösten, dvs tingsrättens högste chef. I förhandlingen yrkar mamman på att det görs en vårdnads, boende och umgängesutredning, samt att inget umgänge skall tillåtas under tiden, samt att pappan skall fråntas vårdnaden om barnet. Vem som satt dessa idéer i hennes huvud hymlas det inte med direkt.
Gör som vi säger, annars....
Pappan i sin tur yrkar på att återfå umgängesrätt med barnet åtminstone varannan helg, samt i sista hand att vårdnaden skall övergå till en eller två särskilt utsedda förmyndare enligt 6 kap 7§ föräldrabalken. Pappan har alltså ingen avsikt att frånta mamman rätten att träffa sitt barn. Det yrkandet ser man alltid endast från det ena hållet i dessa mål. Inte heller är mammans föräldraförmåga ifrågasatt. Det kommer den inte heller att bli så länge hon går lydigt i socialens koppel under parollen LYD, ANNARS!
Detta är taget från beslutet från tingsrätten. Mammans advokat, (som ändå får sägas tillhöra en av de mer sansade jag har stött på i dessa ärenden), inleder skitkastningen:
Detta fall är ett typiskt exempel på de moderna häxprocesser mot fäder som pågår. Ett fall som liknar mitt eget på alla sätt, förutom att det inte framskridit lika långt ännu.
Varför reagerar inte lagmannen på socialtjänstens metoder?
På bilden ser ni Varbergs tingsrätt. Den tingsrätt som oftast får hantera de vårdnadstvister som handläggs av Kungsbacka socialtjänst. För övrigt tingsrätten som även handlägger mitt mål, så det kan ju te sig extremt dumt av mig att skriva detta, men att hålla käften när jag ser barn behandlas lika illa som mitt har blivit klarar jag inte.
Förhoppningsvis delar även tingsrätten i Varberg åsikten att det är barnets bästa som skall vara vägledande i alla beslut. I annat fall bryter dom mot lagen. Frågan är dock om domstolen verkligen såg till barnets bästa då man i ett interimistiskt beslut den 3 Juli i fjol fråntog ännu ett barn all kontakt med sin pappa? Man gjorde det i alla fall inte 2009 då fiskal Hanna Westgård gjorde exakt samma sak mot mig och min dotter, Och varför reagerade inte lagman Mats Sjösten på uppgifterna att socialsekreterare Gail Sjölund använder LVU lagen för att hota och skrämma föräldrar till lydnad? Det är knappast det lagen är till för. Frågan är om det ens är lagligt?
Domstolen måste kunna lita på att myndigheten som är satta att utreda vad som är bäst för barnet gör ett bra arbete och levererar utredningar som håller hög kvalitet och är rättssäkra och objektiva. Att utredningar skall vara allt detta är för övrigt ett krav som är stipulerat i grundlagen. Enligt forskaren och docenten Bo Edvardsson ser det dock extremt illa ut på den fronten inom de sociala myndigheterna i Sverige. (Att Edvardsson endast är docent och inte professor,och aldrig heller kommer att bli, kan ha att göra med hans fräna kritik på detta område)
Det är fritt fram i domstolarna att påstå precis vad som helst om den andre föräldern
Det är domstolen som har utredningsansvaret, men själva arbetet faller alltid på socialtjänsten. Det är ju det dom är till för så konstigt vore det väl annars? Fyra månader har sedan socialtjänsten på sig att leverera en utredning som kan vägleda domstolen att fatta ett beslut som är det bästa för barnet. Det tar dock i realiteten alltid flera år innan man kommer till en slutförhandling., (fyra i mitt fall). Under tiden fattar domstolen interimistiska beslut som skall gälla "tills vidare". Detta sker i så kallade "muntliga förhandlingar". Man skall dock inte lura sig på ordet förhandling. Här behöver man inte presentera några bevis för det man påstår. Inte heller hörs några vittnen. Här är det således fritt fram att påstå vad skit som helst om sin motpart, varpå rådmannen därefter tvingas fatta ett beslut endast på denna smutskastning som flyger fram och tillbaka. Att kalla dessa förhandlingar för skitkastartävlingar är ingen definitivt ingen underdrift. Här gäller det för den saboterande föräldern att få behålla rätten att sabotera, vilket dom också ofta får efter att deras advokater tagit heder och ära av barnets andre förälder. Oftast pappan, som i sin tur alltid är i princip helt försvarslös.
I det aktuella fallet i Kungsbacka hölls alltså en muntlig förhandling den 3 Juli 2012. Dagen efter att åklagaren lagt ner målet mot pappan gällande misstanke om övergrepp. Ordförande i rätten är lagman Mats Sjösten, dvs tingsrättens högste chef. I förhandlingen yrkar mamman på att det görs en vårdnads, boende och umgängesutredning, samt att inget umgänge skall tillåtas under tiden, samt att pappan skall fråntas vårdnaden om barnet. Vem som satt dessa idéer i hennes huvud hymlas det inte med direkt.
Gör som vi säger, annars....
Pappan i sin tur yrkar på att återfå umgängesrätt med barnet åtminstone varannan helg, samt i sista hand att vårdnaden skall övergå till en eller två särskilt utsedda förmyndare enligt 6 kap 7§ föräldrabalken. Pappan har alltså ingen avsikt att frånta mamman rätten att träffa sitt barn. Det yrkandet ser man alltid endast från det ena hållet i dessa mål. Inte heller är mammans föräldraförmåga ifrågasatt. Det kommer den inte heller att bli så länge hon går lydigt i socialens koppel under parollen LYD, ANNARS!
Detta är taget från beslutet från tingsrätten. Mammans advokat, (som ändå får sägas tillhöra en av de mer sansade jag har stött på i dessa ärenden), inleder skitkastningen:
Här kan vi emellertid tydligt se exempel på de djävulskt fula metoder man satt i system för att beröva barn kontakten med sin ena förälder. Nästan alltid pappan. Skitprat och anklagelser som detta är närmast legio i dessa satans tvister idag.
"N är glad över att få slippa träffa sin pappa", hade hon sagt så själv om man frågat henne?
"N" är gladare och lugnare efter att allt umgänge med pappa upphört påstås det. Här skall vi alltså fås att tro att en flicka på tre år som i förhöret aldrig beskriver sin pappa som annat än snäll och bra, nu är "glad för att hon slipper träffa honom"?Metoden känns igen från mitt eget och många andra fall som ala följer samma mall. Där har dock sanningen sedan visat sig vara en helt annan vilket socialtjänsten måste ha känt till men mörkat. Så här ofattbart cyniskt arbetar många socialsekreterare och advokater idag. Alltmedan den feministiska lobbyn gör allt för att smutskasta oss pappor som försöker protestera mot vad som görs mot våra barn.
Detta har dom dessutom mage att kalla "för barnets bästa". Rådmannen har förmodligen inte brytt sig om att ta del av de handlingar som ni fick ta del av i det förra inlägget. Han har således endast de muntliga utsagorna att gå på. Pappan säger sig vara glad för att hans dotter mår bättre. Vad annars skall han säga?
Att mamman utsatts för påtryckningar från socialtjänsten är man här förvånansvärt öppna med. Att det inte är påtryckningar utan rena hot om att i värsta fall göra barnet helt föräldralöst, nämns dock inte. Makten har dom ju.
Du är oskyldig tills du är bevisat skyldig. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet. Men när dessa anklagelser riktas mot dig är du "kanske" skyldig oavsett
Det intyg om flickans mående från förskolan som nämns har varken pappan eller hans advokat fått ta del av, vilket också är märkligt eftersom pappan som part i målet om vårdnad har rätt att få del av alla handlingar som man anför i målet.
Också här är detta fall kusligt likt mitt. Även där sas det i rätten att det skulle föreligga ett intyg från dagis som sedan aldrig har presenterats.
Men det mest anmärkningsvärda är ändå att det här framkommer att Gail Sjölund hotat att fatta ett beslut om omedelbart omhändertagande av barnet om dess ostraffade och friade pappa ens kommer i närheten av henne. Varför inte Mats Sjösten reagerar kraftigt på detta förstår jag inte? För det första får inte socialtjänsten hota med LVU och för det andra kan inte Gail Sjölund fatta något sådant beslut. Det kan endast en domstol göra. Inte heller reagerar han på att advokaten menar att man här bör bryta mot oskuldspresumtionen som är en grundläggande mänsklig rättighet. En som dessutom är inskriven i svensk lag. Istället går han henne till mötes i detta, vilket skall visa sig.
Att det inte råder något tvivel om att pappan begått övergrepp håller nog de flesta som läst förhören inte med om. Påståendet är faktiskt rent barockt och borde leda till åtal för förtal..
Barnen läggs i potten, sedan får föräldrarna utkämpa en strid till döden, industrin bakom tvisterna och staten är den enda vinnaren
Ja sedan är det då pappans advokats tur, och nu inleds skitkastningen åt andra hållet. Att man som pappa i det här läget gärna försvarar sig med allt man har är dock inte konstigt. Detta tycks dessutom vara en del av den övergripande planen i att få föräldrarna att vända sig emot varandra och hugga efter varandras strupar. Allt liknar mer ett skickligt iscensatt skådespel. Ett där ett barn läggs i potten och föräldrarna sedan får en arena att slåss på tills en är död. Alla förlorar utom industrin som göder sig på vansinnet och staten som höjer sitt BNP. Vidrigt och äckligt är vad det är. Det finns inga andra ord. Jag har rensat bort sånt ur Thorsells redogörelse som rör rena familjeangelägenheter. Några riktigt intressanta fakta framkommer dock.
"N är glad över att få slippa träffa sin pappa", hade hon sagt så själv om man frågat henne?
"N" är gladare och lugnare efter att allt umgänge med pappa upphört påstås det. Här skall vi alltså fås att tro att en flicka på tre år som i förhöret aldrig beskriver sin pappa som annat än snäll och bra, nu är "glad för att hon slipper träffa honom"?Metoden känns igen från mitt eget och många andra fall som ala följer samma mall. Där har dock sanningen sedan visat sig vara en helt annan vilket socialtjänsten måste ha känt till men mörkat. Så här ofattbart cyniskt arbetar många socialsekreterare och advokater idag. Alltmedan den feministiska lobbyn gör allt för att smutskasta oss pappor som försöker protestera mot vad som görs mot våra barn.
Detta har dom dessutom mage att kalla "för barnets bästa". Rådmannen har förmodligen inte brytt sig om att ta del av de handlingar som ni fick ta del av i det förra inlägget. Han har således endast de muntliga utsagorna att gå på. Pappan säger sig vara glad för att hans dotter mår bättre. Vad annars skall han säga?
Att mamman utsatts för påtryckningar från socialtjänsten är man här förvånansvärt öppna med. Att det inte är påtryckningar utan rena hot om att i värsta fall göra barnet helt föräldralöst, nämns dock inte. Makten har dom ju.
Du är oskyldig tills du är bevisat skyldig. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet. Men när dessa anklagelser riktas mot dig är du "kanske" skyldig oavsett
Det intyg om flickans mående från förskolan som nämns har varken pappan eller hans advokat fått ta del av, vilket också är märkligt eftersom pappan som part i målet om vårdnad har rätt att få del av alla handlingar som man anför i målet.
Också här är detta fall kusligt likt mitt. Även där sas det i rätten att det skulle föreligga ett intyg från dagis som sedan aldrig har presenterats.
Men det mest anmärkningsvärda är ändå att det här framkommer att Gail Sjölund hotat att fatta ett beslut om omedelbart omhändertagande av barnet om dess ostraffade och friade pappa ens kommer i närheten av henne. Varför inte Mats Sjösten reagerar kraftigt på detta förstår jag inte? För det första får inte socialtjänsten hota med LVU och för det andra kan inte Gail Sjölund fatta något sådant beslut. Det kan endast en domstol göra. Inte heller reagerar han på att advokaten menar att man här bör bryta mot oskuldspresumtionen som är en grundläggande mänsklig rättighet. En som dessutom är inskriven i svensk lag. Istället går han henne till mötes i detta, vilket skall visa sig.
Att det inte råder något tvivel om att pappan begått övergrepp håller nog de flesta som läst förhören inte med om. Påståendet är faktiskt rent barockt och borde leda till åtal för förtal..
Barnen läggs i potten, sedan får föräldrarna utkämpa en strid till döden, industrin bakom tvisterna och staten är den enda vinnaren
Ja sedan är det då pappans advokats tur, och nu inleds skitkastningen åt andra hållet. Att man som pappa i det här läget gärna försvarar sig med allt man har är dock inte konstigt. Detta tycks dessutom vara en del av den övergripande planen i att få föräldrarna att vända sig emot varandra och hugga efter varandras strupar. Allt liknar mer ett skickligt iscensatt skådespel. Ett där ett barn läggs i potten och föräldrarna sedan får en arena att slåss på tills en är död. Alla förlorar utom industrin som göder sig på vansinnet och staten som höjer sitt BNP. Vidrigt och äckligt är vad det är. Det finns inga andra ord. Jag har rensat bort sånt ur Thorsells redogörelse som rör rena familjeangelägenheter. Några riktigt intressanta fakta framkommer dock.
Här framkommer följande.
Tingsrätten och motparten har fått ta del av dagispedagogens redogörelse för förhållandena på daghemmet.
Att pappan inte motsätter sig utan tvärtom är angelägen om att misstankarna om sexuella övergrepp på dottern utreds ordentligt av myndigheterna. Något som dock inte verkar ha skett då dessa låst sig vid en enda möjlig förklaring.
Att rummet och den lila matta som N pratar om i förhöret snarare tycks härröra från moderns hem än faderns . Detta förklarar dock motsidan med att treåringar har svårt att skilja mellan rosa och lila.
Att den nye sambon som bott med mamma och barn och som var med mamma och barn i Thailand inte alls är intressant för socialtjänst och polis trots N:s uppgifter om Thailand.. Man låser sig istället helt vid biopappan, som var hemma i Sverige vid tillfället. (Obs, jag tror inte att någon har förgripit sig på barnet, men om man skall utreda den ena, borde man väl även utreda den andre?) Notera dock att flickan i förhöret inte får en enda följdfråga angående styvpappan. Han är godkänd av modern och står därför över misstankar i det här läget. Återigen en ren parallell till mitt fall och en parodi på rätts säkerheten.
Mamman är automatiskt en god förälder. Detta bara "vet" socialtjänsten på något magiskt sätt. I alla fall så länge hon lyder
Att modern som alla andra har haft en del problem att brottas med i livet framkommer i hennes journaler som avhandlas bakom lyckta dörrar. Journalerna glömde hon oturligt kvar under sängen då hon flyttade från pappan, men hur kunde hon veta att hon skulle behöva ångra det en dag? Inget framkommer dock i dessa som bör diskvalificera henne som förälder, men ändå tillräckligt för att socialtjänsten även borde intressera sig för att utreda även hennes föräldraförmåga. Det är här intressant att socialtjänsten senare, vilket skall visa sig, kommer att göra ett stort nummer av innehållet i pappans journaler som man begärt ut och gottat sig i, samtidigt som man inte brytt sig ett dugg om det som står i mammans över huvud taget trots att det som står där nog också borde väcka en del frågor-
Ingen av föräldrarna har några mentala sjukdomar eller diagnostiserade störningar. Det finns framför allt ingenting om några pedofila störningar i journalerna, vilket skulle vara den enda anledningen jag kan tänks mig för att begära ut dem i ett sådant här fall. Fast det borde å andra sidan räcka med ett intyg från psykiatrin för att fastslå det. Vad som framkommer är att pappan gick igenom en kris och drabbades av en depression i samband med separationen från barnets mor som han var mycket fäst vid. Detta faktum drar sig inte socialtjänsten att använda emot honom. Det tyder väl emellertid snarare på att han är frisk och har ett normalt känsloliv än på att han skulle vara sjuk och olämplig som förälder. Det skulle nog de flesta hålla med om. Utredarna på socialtjänsten saknar dock antingen ett eget känsloliv, eller så har dom blivit så nitiska byråkrater att dom slutat att tänka själva.
Tingsrätten och motparten har fått ta del av dagispedagogens redogörelse för förhållandena på daghemmet.
Att pappan inte motsätter sig utan tvärtom är angelägen om att misstankarna om sexuella övergrepp på dottern utreds ordentligt av myndigheterna. Något som dock inte verkar ha skett då dessa låst sig vid en enda möjlig förklaring.
Att rummet och den lila matta som N pratar om i förhöret snarare tycks härröra från moderns hem än faderns . Detta förklarar dock motsidan med att treåringar har svårt att skilja mellan rosa och lila.
Att den nye sambon som bott med mamma och barn och som var med mamma och barn i Thailand inte alls är intressant för socialtjänst och polis trots N:s uppgifter om Thailand.. Man låser sig istället helt vid biopappan, som var hemma i Sverige vid tillfället. (Obs, jag tror inte att någon har förgripit sig på barnet, men om man skall utreda den ena, borde man väl även utreda den andre?) Notera dock att flickan i förhöret inte får en enda följdfråga angående styvpappan. Han är godkänd av modern och står därför över misstankar i det här läget. Återigen en ren parallell till mitt fall och en parodi på rätts säkerheten.
Mamman är automatiskt en god förälder. Detta bara "vet" socialtjänsten på något magiskt sätt. I alla fall så länge hon lyder
Att modern som alla andra har haft en del problem att brottas med i livet framkommer i hennes journaler som avhandlas bakom lyckta dörrar. Journalerna glömde hon oturligt kvar under sängen då hon flyttade från pappan, men hur kunde hon veta att hon skulle behöva ångra det en dag? Inget framkommer dock i dessa som bör diskvalificera henne som förälder, men ändå tillräckligt för att socialtjänsten även borde intressera sig för att utreda även hennes föräldraförmåga. Det är här intressant att socialtjänsten senare, vilket skall visa sig, kommer att göra ett stort nummer av innehållet i pappans journaler som man begärt ut och gottat sig i, samtidigt som man inte brytt sig ett dugg om det som står i mammans över huvud taget trots att det som står där nog också borde väcka en del frågor-
Ingen av föräldrarna har några mentala sjukdomar eller diagnostiserade störningar. Det finns framför allt ingenting om några pedofila störningar i journalerna, vilket skulle vara den enda anledningen jag kan tänks mig för att begära ut dem i ett sådant här fall. Fast det borde å andra sidan räcka med ett intyg från psykiatrin för att fastslå det. Vad som framkommer är att pappan gick igenom en kris och drabbades av en depression i samband med separationen från barnets mor som han var mycket fäst vid. Detta faktum drar sig inte socialtjänsten att använda emot honom. Det tyder väl emellertid snarare på att han är frisk och har ett normalt känsloliv än på att han skulle vara sjuk och olämplig som förälder. Det skulle nog de flesta hålla med om. Utredarna på socialtjänsten saknar dock antingen ett eget känsloliv, eller så har dom blivit så nitiska byråkrater att dom slutat att tänka själva.
Hur skall denna pappa våga söka vård igen om det skulle bli nödvändigt?
Varför socialtjänsten i övrigt över huvud taget skall in och rota i pappans sjukjournaler är svårt att svara på. Än mer besynnerligt är att det dessutom verkar vara tillåtet. Handlingar som är belagda med den strängaste sekretess som finns i landet lämnas alltså utan vidare ut till socialsekreterare som jobbar hårt för att göra ditt barn faderslöst. Det är knappast särskilt lyckat.
Pappan mår inte särskilt bra av att inte få träffa sin dotter, vilket knappast är särskilt svårbegripligt. Man gör inte det nämligen, tvärtom. Det kan jag själv intyga. Han känner dock inte längre att han kan söka hjälp av sjukvården i Halland. Allt förtroende där är numera förbrukat.
Mamman "rekommenderades" att söka enskild vårdnad redan samma dag som anmälan gjordes
En sak som INTE framkommer i beslutet, men som dock är ytterst intressant är NÄR mamman fick "rådet" av socialtjänsten att begära enskild vårdnad om barnet. Det var nämligen inte den 16 april som uppges här. Detta "råd" fick hon redan samma dag som anmälan gjordes och pappan häktades, dvs den 4 April. Alltså redan innan några fakta fanns eller några förhör gjorts ens var påtänkta. Detta har modern själv berättat för barnets farmor,
En pusselbit som jag faktiskt tycker är extremt intressant i sammanhanget. Precis som för fyra år sedan då det var mitt barn man gav sig på, agerar dom helt huvudlöst, utan reflektion eller eftertanke så fort dom får vittring på ännu en "pappapedofil". Att få sätta dit sådana verkar vara någon slags våt dröm för dessa kvinnor.
Sedan följer så lite mer sedvanlig pajkastning fram och tillbaka som jag väljer att hoppa över. Men den sista repliken av mammans advokat är faktiskt rätt intressant.
Varför socialtjänsten i övrigt över huvud taget skall in och rota i pappans sjukjournaler är svårt att svara på. Än mer besynnerligt är att det dessutom verkar vara tillåtet. Handlingar som är belagda med den strängaste sekretess som finns i landet lämnas alltså utan vidare ut till socialsekreterare som jobbar hårt för att göra ditt barn faderslöst. Det är knappast särskilt lyckat.
Pappan mår inte särskilt bra av att inte få träffa sin dotter, vilket knappast är särskilt svårbegripligt. Man gör inte det nämligen, tvärtom. Det kan jag själv intyga. Han känner dock inte längre att han kan söka hjälp av sjukvården i Halland. Allt förtroende där är numera förbrukat.
Mamman "rekommenderades" att söka enskild vårdnad redan samma dag som anmälan gjordes
En sak som INTE framkommer i beslutet, men som dock är ytterst intressant är NÄR mamman fick "rådet" av socialtjänsten att begära enskild vårdnad om barnet. Det var nämligen inte den 16 april som uppges här. Detta "råd" fick hon redan samma dag som anmälan gjordes och pappan häktades, dvs den 4 April. Alltså redan innan några fakta fanns eller några förhör gjorts ens var påtänkta. Detta har modern själv berättat för barnets farmor,
En pusselbit som jag faktiskt tycker är extremt intressant i sammanhanget. Precis som för fyra år sedan då det var mitt barn man gav sig på, agerar dom helt huvudlöst, utan reflektion eller eftertanke så fort dom får vittring på ännu en "pappapedofil". Att få sätta dit sådana verkar vara någon slags våt dröm för dessa kvinnor.
Sedan följer så lite mer sedvanlig pajkastning fram och tillbaka som jag väljer att hoppa över. Men den sista repliken av mammans advokat är faktiskt rätt intressant.
LVU Lagen används som terrorvapen för att hota oskyldiga föräldrar
"H var frågande till påståendena och ville i början inte "ta in dem", men har allteftersom blivit övertygad om att N talar sanning."
Vad är det som N talar sanning om? Att hon slickat på pappas snopp som är helt svart, medan han satt på toaletten i Sverige och hon var i Thailand? Eller att han slickat henne på snippan under toaletten på en lila matta som inte finns medan hon hade kläderna på sig? Är det detta som barnet berättar sanningen om? Märk också valet av ord. "ville inte ta in dem" som om det vore någon slags fastslagen sanning.
"Umgänge måste ske i samråd med socialtjänsten eftersom ett beslut om umgänge kan resultera i att N omhändertas"
Socialtjänsten har satt denna mamma i en mycket svår situation, den saken är klar. Dessutom använder dom LVU lagen som ett rent terrorvapen att hota föräldrar med, vilket av förklarliga skäl inte är tillåtet.
"Det finns inga möjligheter till gemensam vårdnad så länge man är övertygad om att barnet utsatts för ett sexuellt övergrepp"
Så länge man....vilka man?
"Det ställs höga krav för att man skall fällas för brott"
Nej inte alls, bara att brott skall vara styrkt. Beviskraven är dessutom betydligt lägre i sexualbrottsmål än i andra brottmål. Förmodligen för att dessa brott, särskilt när det gäller barn, med all rätt väcker en så enorm avsky. Därmed blir även risken för allvarliga justitiemord, som i det här fallet och mitt betydligt högre.
"Föräldrabalken stadgar att en helhetsbedömning görs för att barn riskerar att utsättas för övergrepp"
Tycker någon att socialtjänsten gjort en helhetsbedömning i detta fallet?
Här är anledningen till att dessa anklagelser görs mot fäder som frivilligt vägrar ge upp vårdnaden, du är rökt oavsett
Nå så kommer då tingsrättens beslut till sist. Detta är för övrigt det beslut som fortfarande gäller idag, sju månader senare. Här får ni nu en unik inblick i varför dessa anklagelser ständigt riktas mot fäder i vårdnadstvister.
Det spelar nämligen ingen roll hur polisutredningen slutar. Även om du frias är du ändå dömd att förlora ditt barn. En anklagelse om sexövergrepp mot en pappa är idag i Sverige ett säkert kort att för alltid slita sönder ett viktigt band mellan barnet och fadern. Ett band som ofta aldrig kan repareras. Detta system har även lett till otaliga svåra, vad media kallar "familjetragedier".
Detta är inte påståenden, det är fakta. Det gjordes mot mig och min dotter av Kungsbacka socialförvaltning 2009, och nu gör dom det igen mot ännu en flicka i samma ålder som R var då. Många andra barn har säkerligen fallit offer för dessa galna människor däremellan. Se själva hur genialiskt det är utformat. Det mest djävulska av allt är att du som pappa luras att tro att du har en chans. Inte förrän du är helt barskrapad ensam och knäckt inser du att du är blåst. Pappan i detta fall är inget undantag. Han tror fortfarande att rättvisa skall skipas längre fram. Vi försöker dock få honom att förstå att någon rättvisa för honom finns inte. Inte annat än den han skapar själv genom att ställa sig upp och ryta ifrån så det hörs över hela Sverige.
Men det är inte populärt i en del kretsar. Om du offentligt visar upp hur detta bedrägeri och cyniska spel med barns liv går till, så åtalar dom dig och straffar dig med dagsböter. Då heter det att du kränkt ditt barn genom att publicera saker som "rör hennes sexualliv". Ja ni får ursäkta, men det som idioten på åklagarkammaren i Uddevalla, Henrik Johansson gjorde mot mig ochy R är svårt att smälta. Alla dessa idioter till manliga vita riddare skulle inte se sanningen ens om man drämde den i plytet på dom. Så är det tyvärr. Dessa är på sätt och vis faktiskt tom värre än de kvinnliga pappahatarna.
Så varsågoda, här kan ni nu ta del av domstolens resonemang, Efteråt kommer ni att förstå exakt vad jag säger.
"H var frågande till påståendena och ville i början inte "ta in dem", men har allteftersom blivit övertygad om att N talar sanning."
Vad är det som N talar sanning om? Att hon slickat på pappas snopp som är helt svart, medan han satt på toaletten i Sverige och hon var i Thailand? Eller att han slickat henne på snippan under toaletten på en lila matta som inte finns medan hon hade kläderna på sig? Är det detta som barnet berättar sanningen om? Märk också valet av ord. "ville inte ta in dem" som om det vore någon slags fastslagen sanning.
"Umgänge måste ske i samråd med socialtjänsten eftersom ett beslut om umgänge kan resultera i att N omhändertas"
Socialtjänsten har satt denna mamma i en mycket svår situation, den saken är klar. Dessutom använder dom LVU lagen som ett rent terrorvapen att hota föräldrar med, vilket av förklarliga skäl inte är tillåtet.
"Det finns inga möjligheter till gemensam vårdnad så länge man är övertygad om att barnet utsatts för ett sexuellt övergrepp"
Så länge man....vilka man?
"Det ställs höga krav för att man skall fällas för brott"
Nej inte alls, bara att brott skall vara styrkt. Beviskraven är dessutom betydligt lägre i sexualbrottsmål än i andra brottmål. Förmodligen för att dessa brott, särskilt när det gäller barn, med all rätt väcker en så enorm avsky. Därmed blir även risken för allvarliga justitiemord, som i det här fallet och mitt betydligt högre.
"Föräldrabalken stadgar att en helhetsbedömning görs för att barn riskerar att utsättas för övergrepp"
Tycker någon att socialtjänsten gjort en helhetsbedömning i detta fallet?
Här är anledningen till att dessa anklagelser görs mot fäder som frivilligt vägrar ge upp vårdnaden, du är rökt oavsett
Nå så kommer då tingsrättens beslut till sist. Detta är för övrigt det beslut som fortfarande gäller idag, sju månader senare. Här får ni nu en unik inblick i varför dessa anklagelser ständigt riktas mot fäder i vårdnadstvister.
Det spelar nämligen ingen roll hur polisutredningen slutar. Även om du frias är du ändå dömd att förlora ditt barn. En anklagelse om sexövergrepp mot en pappa är idag i Sverige ett säkert kort att för alltid slita sönder ett viktigt band mellan barnet och fadern. Ett band som ofta aldrig kan repareras. Detta system har även lett till otaliga svåra, vad media kallar "familjetragedier".
Detta är inte påståenden, det är fakta. Det gjordes mot mig och min dotter av Kungsbacka socialförvaltning 2009, och nu gör dom det igen mot ännu en flicka i samma ålder som R var då. Många andra barn har säkerligen fallit offer för dessa galna människor däremellan. Se själva hur genialiskt det är utformat. Det mest djävulska av allt är att du som pappa luras att tro att du har en chans. Inte förrän du är helt barskrapad ensam och knäckt inser du att du är blåst. Pappan i detta fall är inget undantag. Han tror fortfarande att rättvisa skall skipas längre fram. Vi försöker dock få honom att förstå att någon rättvisa för honom finns inte. Inte annat än den han skapar själv genom att ställa sig upp och ryta ifrån så det hörs över hela Sverige.
Men det är inte populärt i en del kretsar. Om du offentligt visar upp hur detta bedrägeri och cyniska spel med barns liv går till, så åtalar dom dig och straffar dig med dagsböter. Då heter det att du kränkt ditt barn genom att publicera saker som "rör hennes sexualliv". Ja ni får ursäkta, men det som idioten på åklagarkammaren i Uddevalla, Henrik Johansson gjorde mot mig ochy R är svårt att smälta. Alla dessa idioter till manliga vita riddare skulle inte se sanningen ens om man drämde den i plytet på dom. Så är det tyvärr. Dessa är på sätt och vis faktiskt tom värre än de kvinnliga pappahatarna.
Så varsågoda, här kan ni nu ta del av domstolens resonemang, Efteråt kommer ni att förstå exakt vad jag säger.
Japp, så här går det till. Ännu en pappajävel oskadligjord.
I nästa del skall vi ta en titt på vårdnadsutredningen som Kungsbacka därefter på domstolens order köpte in av en extern "konsult", tillika familjerätts sekreterare i Göteborg,. Ni ska få se vad man spenderade en hel del av kommunens skatteintäkter på., och även vad dom fick för dessa pengar. Konsulten är dessutom en gammal bekanti från mitt eget fall som jag gärna gör upp räkningen med nu med facit i hand.
Fram till dess kan ni roa er med att slå vad om vilka slutsatser han kom fram till, och vilka odds denna pappa och barn nu har för att få fortsätta att finnas för varandra om inget radikalt görs.
Skadorna man åsamkar dessa barn är ohyggliga. Ta en titt på dessa bilder av hur barns hjärnor påverkas av mängden kärlek dom fått från sin mor, så inser ni skadorna dessa myndigheters behandling och "skyddande" orsakar.
Nästa gång kan det vara ert barn dom ger sig på. Allt som behövs är ett förfluget ord på dagis, eller att någon överspänd människa tycker att hon "beter sig underligt" . Då hugger dom som kobror och innan du vet ordet av har du inte längre dina barn i ditt liv. Istället är du för evigt stämplad som "kanske en incestpappa".
Vad är livet värt efter det? Hur reser man på sig efter en sån behandling?
Någon som vet?
I nästa del skall vi ta en titt på vårdnadsutredningen som Kungsbacka därefter på domstolens order köpte in av en extern "konsult", tillika familjerätts sekreterare i Göteborg,. Ni ska få se vad man spenderade en hel del av kommunens skatteintäkter på., och även vad dom fick för dessa pengar. Konsulten är dessutom en gammal bekanti från mitt eget fall som jag gärna gör upp räkningen med nu med facit i hand.
Fram till dess kan ni roa er med att slå vad om vilka slutsatser han kom fram till, och vilka odds denna pappa och barn nu har för att få fortsätta att finnas för varandra om inget radikalt görs.
Skadorna man åsamkar dessa barn är ohyggliga. Ta en titt på dessa bilder av hur barns hjärnor påverkas av mängden kärlek dom fått från sin mor, så inser ni skadorna dessa myndigheters behandling och "skyddande" orsakar.
Nästa gång kan det vara ert barn dom ger sig på. Allt som behövs är ett förfluget ord på dagis, eller att någon överspänd människa tycker att hon "beter sig underligt" . Då hugger dom som kobror och innan du vet ordet av har du inte längre dina barn i ditt liv. Istället är du för evigt stämplad som "kanske en incestpappa".
Vad är livet värt efter det? Hur reser man på sig efter en sån behandling?
Någon som vet?
RSS Feed
