London 15/6 2012
Vet ni vad det var för dag igår? Ja Fredag så klart, men även International fathersless day. Över hela världen protesterade människor mot den ondska som dom så kallade "family courts" begår mot barn och fäder. Men här i Sverige sågs inga demonstrationer. Här skrevs inte heller ett enda ord om detta någonstans. Här i sverige är 300 000 till 400 000 mer eller mindre faderslösa barn inte ens ett samhällsproblem. Samhällsproblemen som skapas av systemet ser vi, men inte sambanden. Brotten tystas fortfarande effektivt ner.
Även mäns problem och de orättvisor som drabbar män i stort har det skrivits om internationellt igår.
Mäns problem? Orättvisor? Vadå, män har väl inga problem, det är ju kvinnor det är synd om. Det vet väl varenda svensk, ja förutom några enstaka antifeminister. Ni vet vi som jämförs med Behring Breivik och Osama Bin Laden i mainstream media.
Jag undrar om det var någon som kallade de kvinnor, som för sådär en hundra år sedan började kämpa för kvinnors rättigheter, för manshatare, psykopater, terrorister, rasister och massmördare? Jag vet inte, men jag tvivlar.
Sanningen som mörkas
En kvinnlig politiker i SD motionerade nyligen om att vi måste börja föra statistik när det gäller vårdnadstvister. Motionen avslogs. Det är alltså så att i Sverige, där vi vanligtvis älskar statistik i alla dess former så mycket att vi till och med bokför hur många människor som lider av nageltrång, så finns det ett område där det INTE skall föras någon statistik alls. Vårdnadstvister. Varför tror ni att det är så? Och tror ni att Min Pappas undersökning gällande Lunds tingsrätt var så felaktig som det har försökts hävdas från domstolen och andra så kallade experter?
Nej dom som försöker slå i er det, ljuger er rätt i ansiktet.
Men om man letar själv så finner man siffror. Dom är visserligen djupt begravda så man tvingas leta länge och på små websidor. Jag hävdar att denna statistik är sanningen, eller så nära det går att komma. Den som hävdar motsatsen är välkommen att motbevisa dem.
Det är media och den svenska statsfeminismen som ljuger. Lögnen drabbar både män och kvinnor och gynnar endast det fåtal som medvetet uppehåller den. Den stora massan som omedvetet uppehåller den är nog dom största förlorarna av alla. För vem vill gå omkring och leva i en illusion?
Män = 99% av dödsoffren i krig
Män = 98% Av dödsoffren i arbetsplatsolyckor
Män = 90% av dom hemlösa
Män = Förlorar vårdnad pga kön i 93% av fallen
Män = Förlorat umgänge för gott pga kön i 87% av fallen
Män = Nekats umgänge temporärt pga av kön i 94% av fallen
Män = Det kön som falskt anklagas för incestbrott och relationsvåld i 94% av fallen
Män = Det kön som är hjälplöst medan mödrar begår 73% av morden och 60% av all fysisk misshandel mot deras barn.
Män = Det kön som löper störst risk att våldtas av sina mödrar och andra kvinnliga sexförbrytare, men som ingen tror.
Män = Det kön som löper störst risk att nekas all kontakt med sina barn.
Män= Det kön som riskerar att utsättas för könsstympning av den svenska sjukvården.
Män = Det kön som löper störst risk att begå självmord. 4 till 1 jämfört med kvinnor. Frånskilda män begår självmord 11 gånger oftare än frånskilda kvinnor, och 23 gånger oftare jämfört med kvinnor i allmänhet.
Män = Det kön som diskrimineras när det gäller utbildningar och betyg.
Män = Dominerar 8 av dom 10 mest lågavlönade jobben i Sverige.
Män = Det kön som misshandlas lika mycket som kvinnor i nära relationer, men som ingen bryr sig om eller hjälper.
Män = Det kön som drabbas av 80 % av våldet i samhället.
Män = Det kön som får skulden för allt ont i vårt samhälle.
Kvinnor = Det kön som monopoliserat offerrollen och som media, socialtjänst, politiker, domstolar, polis, brottsofferjourer, Rädda barnen, BRIS, Svenska Amnesty etc etc ömmar för, hjälper, stödjer och anslår medel för.
Visst är män också det kön som utövar det ,mesta av våldet och begår brott i högre grad än kvinnor, men man skulle ju kunna ta en titt på ovanstående lista och fundera på om det möjligen skulle kunna finnas ett samband?
Den mest absurda av alla lögner som feminismen försöker lura i oss är att problemet sitter i det manliga könet. Att män på något vis föds våldsamma. Att ens påstå en sådan sak är ett klart bevis på att man är både korkad och extrem.
Ett exempel på en sådan person är Maria Sveland som går från klarhet till klarhet i sin strävan att bevisa sin ointelligens. Och att en sådan extrem person ens får tillåtelse att prata i radio säger en del om vissa anställda på Sveriges Radio med.
Även mäns problem och de orättvisor som drabbar män i stort har det skrivits om internationellt igår.
Mäns problem? Orättvisor? Vadå, män har väl inga problem, det är ju kvinnor det är synd om. Det vet väl varenda svensk, ja förutom några enstaka antifeminister. Ni vet vi som jämförs med Behring Breivik och Osama Bin Laden i mainstream media.
Jag undrar om det var någon som kallade de kvinnor, som för sådär en hundra år sedan började kämpa för kvinnors rättigheter, för manshatare, psykopater, terrorister, rasister och massmördare? Jag vet inte, men jag tvivlar.
Sanningen som mörkas
En kvinnlig politiker i SD motionerade nyligen om att vi måste börja föra statistik när det gäller vårdnadstvister. Motionen avslogs. Det är alltså så att i Sverige, där vi vanligtvis älskar statistik i alla dess former så mycket att vi till och med bokför hur många människor som lider av nageltrång, så finns det ett område där det INTE skall föras någon statistik alls. Vårdnadstvister. Varför tror ni att det är så? Och tror ni att Min Pappas undersökning gällande Lunds tingsrätt var så felaktig som det har försökts hävdas från domstolen och andra så kallade experter?
Nej dom som försöker slå i er det, ljuger er rätt i ansiktet.
Men om man letar själv så finner man siffror. Dom är visserligen djupt begravda så man tvingas leta länge och på små websidor. Jag hävdar att denna statistik är sanningen, eller så nära det går att komma. Den som hävdar motsatsen är välkommen att motbevisa dem.
Det är media och den svenska statsfeminismen som ljuger. Lögnen drabbar både män och kvinnor och gynnar endast det fåtal som medvetet uppehåller den. Den stora massan som omedvetet uppehåller den är nog dom största förlorarna av alla. För vem vill gå omkring och leva i en illusion?
Män = 99% av dödsoffren i krig
Män = 98% Av dödsoffren i arbetsplatsolyckor
Män = 90% av dom hemlösa
Män = Förlorar vårdnad pga kön i 93% av fallen
Män = Förlorat umgänge för gott pga kön i 87% av fallen
Män = Nekats umgänge temporärt pga av kön i 94% av fallen
Män = Det kön som falskt anklagas för incestbrott och relationsvåld i 94% av fallen
Män = Det kön som är hjälplöst medan mödrar begår 73% av morden och 60% av all fysisk misshandel mot deras barn.
Män = Det kön som löper störst risk att våldtas av sina mödrar och andra kvinnliga sexförbrytare, men som ingen tror.
Män = Det kön som löper störst risk att nekas all kontakt med sina barn.
Män= Det kön som riskerar att utsättas för könsstympning av den svenska sjukvården.
Män = Det kön som löper störst risk att begå självmord. 4 till 1 jämfört med kvinnor. Frånskilda män begår självmord 11 gånger oftare än frånskilda kvinnor, och 23 gånger oftare jämfört med kvinnor i allmänhet.
Män = Det kön som diskrimineras när det gäller utbildningar och betyg.
Män = Dominerar 8 av dom 10 mest lågavlönade jobben i Sverige.
Män = Det kön som misshandlas lika mycket som kvinnor i nära relationer, men som ingen bryr sig om eller hjälper.
Män = Det kön som drabbas av 80 % av våldet i samhället.
Män = Det kön som får skulden för allt ont i vårt samhälle.
Kvinnor = Det kön som monopoliserat offerrollen och som media, socialtjänst, politiker, domstolar, polis, brottsofferjourer, Rädda barnen, BRIS, Svenska Amnesty etc etc ömmar för, hjälper, stödjer och anslår medel för.
Visst är män också det kön som utövar det ,mesta av våldet och begår brott i högre grad än kvinnor, men man skulle ju kunna ta en titt på ovanstående lista och fundera på om det möjligen skulle kunna finnas ett samband?
Den mest absurda av alla lögner som feminismen försöker lura i oss är att problemet sitter i det manliga könet. Att män på något vis föds våldsamma. Att ens påstå en sådan sak är ett klart bevis på att man är både korkad och extrem.
Ett exempel på en sådan person är Maria Sveland som går från klarhet till klarhet i sin strävan att bevisa sin ointelligens. Och att en sådan extrem person ens får tillåtelse att prata i radio säger en del om vissa anställda på Sveriges Radio med.
Här dog Thomas Ball den 15 Juni 2011
Desperata handlingar föds ur smärtan och maktlösheten
International fatherless day hålls på årsdagen för Sergeant Thomas Balls dödsdag den 15 Juni för ett år sedan.
Thomas Ball var en amerikansk krigsveteran, make och far till Melissa, en liten flicka på fyra år. En familj som han förlorade då han och hans barn hamnade under luppen på den amerikanska familjerätten och socialtjänsten. Han åtalades efter en incident i hemmet för barnmisshandel men friades. Rätten fann att slaget utdelats i en extrem situation, samt konstaterade att Thomas Ball aldrig tidigare gjort sig skyldig till misshandel.
Sitt barn fick han trots det aldrig se mer. Mamman hotades av myndigheterna med att även hon skulle förlora flickan om hon tillät detta. Han förlorade sitt hem, sin inkomst och skuldsattes eftersom staten krävde mer i barnunderhåll än han tjänade. en pappa som inte kan betala slängs i fängelse.
Efter att förgäves i flera år ha kämpat för sin rätt som medborgare och pappa var Thomas Ball slut både fysiskt, själsligt och ekonomiskt. Han skrev ett manifest, sedan gick han ner till den lokala familjerättens byggnad i New Hampshire och tände eld på sig själv.
I medierna skrevs ingenting om orsaken och den wikipedia sida som startades i hans namn togs bort utan förklaring. Det var tydligt att händelsen skulle tystas ner till varje pris.
En desperat pappas manifest
Men Thomas Ball skrev en detaljerad redogörelse för sina erfarenheter i familjerätten samt en sammanfattning av den forskning han själv gjort i ämnet. Där kommer hans djupa förståelse och kunskap om omfattningen och djupet av den korruption som driver institutionen familjerätten tydligt fram. Jag rekommenderar att att alla som vill ha en djupare förståelse för problemen läser den. Den är lång, men det är inget babbel - och alla som kallar det för det gör så för att misskreditera och förringa den här mannen, och för att distrahera och hindra dig från att få reda på hur mycket verklig smärta som generas i livet för miljontals människor i alla västliga länder av ett djupt korrupt rättsväsende.
Och ja, liksom Thomas Bell skriver jag det även här:
Ett rättsväsende som styrs av feministiska ideal och som brutaliserar familjer och barn och systematiskt förstör livet för allt fler människor i sitt krig mot män, fäder och familjen som institution.
Detta får man inte skriva i Sverige. Jovisst, det är fortfarande lagligt, men det finns vissa saker man inte yttrar här i Sverige ändå. Inte om man är rädd om sitt rykte, sin position och karriär.
Kanske TUR teatern som tycker det är så viktigt med jämställdhet och rättvisa kan sätta upp en pjäs för landets gymnasieelever grundad på Thomas Balls manifest? Ni som tyckte ni blev så hatade när man protesterade mot er uppsättning av SCUM. Prova det om ni vågar så ska ni få se på hat ni inte ens kommit i närheten av ännu.
International fatherless day hålls på årsdagen för Sergeant Thomas Balls dödsdag den 15 Juni för ett år sedan.
Thomas Ball var en amerikansk krigsveteran, make och far till Melissa, en liten flicka på fyra år. En familj som han förlorade då han och hans barn hamnade under luppen på den amerikanska familjerätten och socialtjänsten. Han åtalades efter en incident i hemmet för barnmisshandel men friades. Rätten fann att slaget utdelats i en extrem situation, samt konstaterade att Thomas Ball aldrig tidigare gjort sig skyldig till misshandel.
Sitt barn fick han trots det aldrig se mer. Mamman hotades av myndigheterna med att även hon skulle förlora flickan om hon tillät detta. Han förlorade sitt hem, sin inkomst och skuldsattes eftersom staten krävde mer i barnunderhåll än han tjänade. en pappa som inte kan betala slängs i fängelse.
Efter att förgäves i flera år ha kämpat för sin rätt som medborgare och pappa var Thomas Ball slut både fysiskt, själsligt och ekonomiskt. Han skrev ett manifest, sedan gick han ner till den lokala familjerättens byggnad i New Hampshire och tände eld på sig själv.
I medierna skrevs ingenting om orsaken och den wikipedia sida som startades i hans namn togs bort utan förklaring. Det var tydligt att händelsen skulle tystas ner till varje pris.
En desperat pappas manifest
Men Thomas Ball skrev en detaljerad redogörelse för sina erfarenheter i familjerätten samt en sammanfattning av den forskning han själv gjort i ämnet. Där kommer hans djupa förståelse och kunskap om omfattningen och djupet av den korruption som driver institutionen familjerätten tydligt fram. Jag rekommenderar att att alla som vill ha en djupare förståelse för problemen läser den. Den är lång, men det är inget babbel - och alla som kallar det för det gör så för att misskreditera och förringa den här mannen, och för att distrahera och hindra dig från att få reda på hur mycket verklig smärta som generas i livet för miljontals människor i alla västliga länder av ett djupt korrupt rättsväsende.
Och ja, liksom Thomas Bell skriver jag det även här:
Ett rättsväsende som styrs av feministiska ideal och som brutaliserar familjer och barn och systematiskt förstör livet för allt fler människor i sitt krig mot män, fäder och familjen som institution.
Detta får man inte skriva i Sverige. Jovisst, det är fortfarande lagligt, men det finns vissa saker man inte yttrar här i Sverige ändå. Inte om man är rädd om sitt rykte, sin position och karriär.
Kanske TUR teatern som tycker det är så viktigt med jämställdhet och rättvisa kan sätta upp en pjäs för landets gymnasieelever grundad på Thomas Balls manifest? Ni som tyckte ni blev så hatade när man protesterade mot er uppsättning av SCUM. Prova det om ni vågar så ska ni få se på hat ni inte ens kommit i närheten av ännu.
RSS Feed
