Trots allt, när vi tittar under den raljans och de arga och bittra kommentarer vanliga i den här miljön, är det som återstår män och pappor, för vilka julen och allt vad den innebär, blir en traditionell, oundviklig påminnelse om vad som tagits, och som aldrig kommer igen.
Så jag har inga glada julhälsningar att skicka, åtminstone inte i traditionell mening. Men att bara säga att detta är en svår tid för mig att veta hur jag skall uttrycka mig blir ändå inte tillräckligt. Jag har vigt mitt liv till att trotsa efterfrågan på min tystnad. Att bli stum om det viktigaste som man har, är i mina ögon ett svek i dess värsta form.
Så låt mig säga detta. Till er alla, oavsett hur länge du har tvingats in hörnet och blivit sparkad på. Oavsett hur mycket du har svikits och oavsett vilken typ av gapande hål som har lämnats kvar i ditt liv som belöning för att du varit en "god människa". Jag är med dig under denna tid. Naturligtvis kan jag inte "fixa" något. Jag har ingen sådan makt, inte heller kommer jag att någonsin få det. Men jag kan i alla fall erbjuda något, en gåva från mig till er alla. En som har saknats för så många så länge. Du spelar roll!
Den webplats som jag för närvarande bygger kommer att handla om dig och vara för dig. Den kommer att baseras på den absoluta sanningen om ditt värde, Ett värde som inte har att göra med vad du jobbar med, vad du gör för andra eller för systemet.
Det är viktigt för dig att veta att det finns människor som arbetar för dig. Jag och många med mig lägger mycket tid på att exponera och undergräva hatiska feminister och myndigheter som kan ta ditt liv ifrån dig utan att blinka, och det är naturligtvis en ädel och värdig sak. Men slutmålet här handlar inte bara om det. Slutmålet här, om jag får vara lite grandios för ett ögonblick, är att skapa en miljö som inte liknar något annat som någonsin setts i människans historia. Ett hem för människor dit dom alltid är välkomna och önskade. En plats där deras existens allena är tillräcklig och det enda pris dom behöver betala för att bli älskade.
Det är där skon verkligen klämmer, eller hur? Särskilt män har genom historien använts, utnyttjats, offrats och förbrukats. Tvingats in i rollen som pack djur och personliga livvakter. Du har belönats för detta med falska hyllningar och mer förväntan. I de fall du faktiskt äras, fläckas det med det faktum att sådana positiva omdömen alltid är beroende av att du kan bidra med ytterligare nytta för någon annan än dig själv.
Men har du verkligen älskats? Jag tror inte det. Hur kan någon form av kärlek mellan människor leda till så mycket död och smärta? På denna website, avsäger vi oss det hån som dessa låtsade känslor innebär. Vi avsäger oss villkorade godkännanden och förbehåll för vi ska accepteras som "goda" män.
Vi accepterar inte din umbärlighet. Du är efterfrågad och behövd för att du är du. Inget annat.
Med detta nu sagt kommer jag att ta lite tid med min familj under de närmaste dagarna. Jag behövde dock säga dessa saker först. Jag passar på medan min son och resten av familjen tittar på Kalle Anka. Om jag framstår som julkäck, vänligen acceptera min ursäkt. Detta är ett besvärligt företag, att tala om att du är älskad. Men det är, när allt är sagt och gjort, det enda som verkligen betyder något.
Det är en lärdom jag och många med som spenderar ännu en jul i saknaden av ett älskat barn har fått.
GOD JUL & GOTT NYTT ÅR
önskar
DADDY
Vi ses på nya Daddys Sverige 2012.

RSS Feed








