Våldtäkt är ett brott som rör upp starka känslor. Med rätta naturligtvis. Kränkningen en våldtäkt innebär sägs vara enorm. Jag skriver "sägs vara" för jag har aldrig blivit våldtagen själv. Men just för att detta brott rör upp så starka känslor hos allmänheten så är också risken för justitiemord väldigt hög när det gäller detta brott. Det säger sig ju själv. Om uppdrag granskning visar reportage om dessa brott så skapas lynchstämningar i hela landet. Att en kommundirektör försnillar miljoner av våra gemensamma pengar är inte på långt när lika upprörande. Därför riskerar ofta kommundirektören att undgå påföljd. Och om en åklagare väljer att åtala så är beviskraven skyhöga. Det är dom inte i våldtäktsmål. Där handlar det oftast om att tingsrättens lekmannajurister anser sig kunna bedöma vem som är mest trovärdig. Når någon fälls utan bevis, såsom Tito Beltran så hörs inga protester, men om någon frias i brist på bevis så hörs ofta ett ramaskri.
Aftonbladets vinkling är intressant
Många såg säkert artikeln i Aftonbladet häromsistens som tog upp Sveriges föga hedrande andraplats i världsligan gällande våldtäkter. I artikeln får vi veta att Sverige har näst flest våldtäkter i världen. Olika försök till förklaringar anges i texten, man har till och med intervjuat Niklas Långström som sägs vara professor och sexualbrottsforskare på karolinska institutet.
Och inte nog med att vi leder statistiken skyhögt,, vi får dessutom veta att mörkertalen gällande detta brott ligger på 80-90 procent.
Hur man får detta att gå ihop med det som står längst ner i artikeln, att endast 2-3 procent av den manliga befolkningen kan tänka sig att begå en våldtäkt är oklart. Men klart är att dessa 2-3 procent, (som inte redan sitter inne) måste vara ganska flitiga i sitt våldtagande.
Så vad är förklaringen?
Aftonbladets vinkling är intressant
Många såg säkert artikeln i Aftonbladet häromsistens som tog upp Sveriges föga hedrande andraplats i världsligan gällande våldtäkter. I artikeln får vi veta att Sverige har näst flest våldtäkter i världen. Olika försök till förklaringar anges i texten, man har till och med intervjuat Niklas Långström som sägs vara professor och sexualbrottsforskare på karolinska institutet.
Och inte nog med att vi leder statistiken skyhögt,, vi får dessutom veta att mörkertalen gällande detta brott ligger på 80-90 procent.
Hur man får detta att gå ihop med det som står längst ner i artikeln, att endast 2-3 procent av den manliga befolkningen kan tänka sig att begå en våldtäkt är oklart. Men klart är att dessa 2-3 procent, (som inte redan sitter inne) måste vara ganska flitiga i sitt våldtagande.
Så vad är förklaringen?
Överanmälningsgraden för våldtäkt i Sverige är 6 av 7 jämfört med Danmark
UNODC: The definition of rape in the Swedish law is 'a person who by violence involves; or appears to threatened person to involve imminent danger; forces another person to have sexual intercourse or to engage in a comparable sexual act; that having regard to the nature of the violence and the circumstances in general; is comparable to enforced sexual intercourse'.
På svenska alltså: "verkar hota", "jämförbar akt", "kan jämföras med samlag". Det betyder alltså att Sverige, med 53,2 anmälningar per 100000, tolkar sexuellt tvång mot kvinnor och barn på helt andra grunder än alla andra länder, inklusive Danmark. I Danmark har man en anmälningsgrad på 7,3 fall per 100 000 invånare.
Det innebär, proportionellt sett att Svensk polis utreder uppskattningsvis 2.400 fall per år medan Dansk polis utreder 270. En dramatisk skillnad. Betänk då också att detta handlar om anmälningar. Anmälningar som oftast inte leder till åtal, och än mindre till fällande dom.
Trots de extrema siffrorna driver den mäktiga kvinnolobbyn linjen att Sverige måste bli MYCKET tuffare och att många fler ska anmälas och dömas. Tesen är att vi är alldeles för slapphänta i Sverige. Teorin är att männen i domstolar, hos
åklagarmyndigheten och hos polisen skyddar andra män och underlåter att utreda och åtala.
När Aftonbladet presenterar UNODC siffror så sker det följdaktligen med en sjuk rubriksättning, man vill få det till att Sverige är världens näst mest våldtäktstäta land. I verkligheten är det snarare så att överanmälningsgraden i Sverige innebär det att 6 av 7 anmälningar inte hade gjorts i ett "jämförbart västland.
Sverige är ett land där häxprocessernas tid inte är över .Alla siffror ovan, utom UNODCs, är schablonberäkningar och grova
uppskattningar. Men om vi fortsätter på den inslagna linjen så får vi snart 10.000 anmälningar per år i Sverige och 220 i Danmark?
Lite roat kan man även konstatera att det land som ståtar med minst anmälningar om våldtäkt per år är Japan. Detta hemska syndens näste med tecknad mangaporr och andra vidrigheter. Medans vi här i moralens högborg i världen tycks skapa våldtäktsmän i parti och minut.
UNODC: The definition of rape in the Swedish law is 'a person who by violence involves; or appears to threatened person to involve imminent danger; forces another person to have sexual intercourse or to engage in a comparable sexual act; that having regard to the nature of the violence and the circumstances in general; is comparable to enforced sexual intercourse'.
På svenska alltså: "verkar hota", "jämförbar akt", "kan jämföras med samlag". Det betyder alltså att Sverige, med 53,2 anmälningar per 100000, tolkar sexuellt tvång mot kvinnor och barn på helt andra grunder än alla andra länder, inklusive Danmark. I Danmark har man en anmälningsgrad på 7,3 fall per 100 000 invånare.
Det innebär, proportionellt sett att Svensk polis utreder uppskattningsvis 2.400 fall per år medan Dansk polis utreder 270. En dramatisk skillnad. Betänk då också att detta handlar om anmälningar. Anmälningar som oftast inte leder till åtal, och än mindre till fällande dom.
Trots de extrema siffrorna driver den mäktiga kvinnolobbyn linjen att Sverige måste bli MYCKET tuffare och att många fler ska anmälas och dömas. Tesen är att vi är alldeles för slapphänta i Sverige. Teorin är att männen i domstolar, hos
åklagarmyndigheten och hos polisen skyddar andra män och underlåter att utreda och åtala.
När Aftonbladet presenterar UNODC siffror så sker det följdaktligen med en sjuk rubriksättning, man vill få det till att Sverige är världens näst mest våldtäktstäta land. I verkligheten är det snarare så att överanmälningsgraden i Sverige innebär det att 6 av 7 anmälningar inte hade gjorts i ett "jämförbart västland.
Sverige är ett land där häxprocessernas tid inte är över .Alla siffror ovan, utom UNODCs, är schablonberäkningar och grova
uppskattningar. Men om vi fortsätter på den inslagna linjen så får vi snart 10.000 anmälningar per år i Sverige och 220 i Danmark?
Lite roat kan man även konstatera att det land som ståtar med minst anmälningar om våldtäkt per år är Japan. Detta hemska syndens näste med tecknad mangaporr och andra vidrigheter. Medans vi här i moralens högborg i världen tycks skapa våldtäktsmän i parti och minut.
RSS Feed
